Deppigt värre.

Idag är jag faktiskt RIKTIGT LEDSEN...
Så himla deppig å nå´n annans vägnar...
Det handlar alltså INTE om mig eller min familj.
Ibland önskar jag att jag kunde göra mer än vad jag gör.

Men tyvärr är det inte min skit att TVÄTTA för då hade det TAGIT HUS I HELVETE kan jag säga...
Fan så svårt att låta bli att spöa skiten ur folk ibland, VERBALT.

Vissa fattar bara inte vilken SKATT dom sitter på och förvaltar den med huvudet i sanden.
Jag är LEDSEN, ARG och förbannad.
Nog om det nu.

Imorgon kommer jag att starta ytterligare ett nytt kapitel i mitt liv.
Ett nytt steg ska tas.
Jag kommer vara RIKTIGT MODIG  nu och kasta mig ut på riktigt DJUP VATTEN .
Inte OKÄNT vatten dock, men djupt.
Vågar jag, så skriver jag KANSKE om det här.
För jag kanske...
Behöver en hejarklack.
Än så länge är jag hemlighetsfull, men vi får se imorgon ;)

Så igår...
Jag och sonen fixade med faderns "Farsdagspresent ".
Vi hade fått värsta snilleblixten här faktiskt...
Sonen ville ge sin pappa ett foto som han själv tagit.
Jag fick uppdraget att "styla till" utvalda bilder och sen skulle sonen välja.
Sonen valde ut 2 kort, ett som vi ramade in och ett som fick bli grattiskortet.



Den här bilden ramade vi in i en vacker ekram.
Jag tror att jag kanske har haft med den förut, för sonen tog den när vi var på Öppna Ateljéer i somras.
Jag har lovat sonen att när jag har råd att köpa mig en finare digitalkamera, ska han få min nuvarande.
Han vill helst att det blir så fort som möjligt ;)
Jag har allt närt en liten KONSTNÄRSSJÄL vid min barm...
Sååååå härligt....

Så ytterligare en liten son-anekdot...
Igårkvälls färdigställdes den där " Djurboken " som sonen hade i skoluppgift.
Medans han satt och skrev och målade det sista lyssnade han på "High School Musical 2".
Jag höll också på att pyssla i köket med Farsdagspresenten.
Sjöng för fulla muggar gjorde vi båda två.
Ja, jag har ju också lärt mig texten vid det här laget ;)

Rätt vara det var, så flög sonen upp från stolen och högg tag i mig och började dansa / bugga !!!!!!
Vi började leka musikalartister och körde värsta showen för oss själva där ute i köket.
Sjöng i låtas-mickar, buggade, spelade rollerna från filmen.
Helt vilda.
Nå´t sådant har han inte velat göra med mig sedan han var... Typ 4, 5.
Så helt plötsligt ville han bara vara "WILD & CRAZY" med sin annars så PINSAMMA, hopplösa morsa...
Det var KUL!!!!
Snart är det nog DEFINITIVT slut på den varan.
Att "GOOFA" runt med morsan.
Så, jag suger så länge jag kan på den här DANSKARAMELLEN...
"Nananana, nananana, You are the music in me, nanana, nananana, nanana, You are the music, You are the music in MEEEEE..."
Sticka lugnt.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0