Djävligt förbannad...


Jag behöver skriva av mig, rensa systemet.
Jag är faktiskt förbannad över att få höra konstiga anklagelser som kom igår.
Jag blev först inte alls arg igår men funderade sen på vad som sagts och kände mig lite oskyldigt påhoppad.
Så ringde jag tillbaka idag.
Försökte på ett litet "puts-lustigt" sätt lägga tillbaka lite skuld till vederbörande men då blev det BACKFIRE direkt..
Jag har egentligen inte blivit riktigt förbannad förrens nu, typ 3 timmar senare.
Jag kan tyvärr inte räcka till på alla områden och jag känner faktiskt mig orättvist behandlad.
Ärligt talat, av det jag hade tänkt mig i helgen blir det INTET...
Jag ska göra HELT ANDRA SAKER.
Jag behöver också folk med positiv energi för att orka.
Jag har haft otroliga påfrestande 2 veckor och nu behöver jag vila mig mentalt.

Jag försöker faktiskt alltid vara en sjysst och näravarnde vän men tyvärr har jag inte ork till att vara med alla mina vänner vid olika, separata tillfällen.
Min son och sambo kräver sin tid och jag kräver SANNERLIGEN min egen tid för att MÅ BRA.
Alltså kan jag tycka att :
LAGOM, KOLLEKTIVT UMGÄNGE är bra för då hinner man med att träffa sina vänner.
Inte jämt kollektivt såklart men då hinner man med lite mer vänner.
Och SEPARAT tid med varandra, absolut.
Det är VIKTIGT men tiden måste räcka till.

Tyvärr, men Ego-Women och jag måste bara få vara själva och pyssla med vårt.

Och...
Tyvärr, jag kan ha slösat resurser på annat som inte var värt det i slutändan men det var faktiskt mitt val och min känslor.
Jag skulle aldrig prioritera någon vän före nå´n annan.
Om mina vänner uppfattar det så så får det stå för dom.
Det var lite så jag kände mig påhoppad om.
Så fan heller.
Jag skulle ALDRIG göra det MEDVETET iallafall.
Jag går inte och tänker :
Jag tycker bättre om den och den så alltså umgås jag mer med den och den.

Jag tycker om ALLA mina vänner...
Annars skulle dom inte vara mina vänner.
OCH jag delar inte in mina vänner i kategorier som :
Barndomsvänner
Singelvänner.
Ensamstående med barn-vänner.
Vänner-med-familj.
Party-vänner.
Homosexuella-vänner.
Släkt och familj.
Osv.
Jag blandar allt en röra helst.
Är man min vän då är man en vän, och inte nå´n djävla kategori.
Jag skulle aldrig avstå att bjuda in någon för att dom är Singel eller Släkt-kategorin.
Åt helvete med det.
Väljer man sedan själv att kategorisera sig och inte umgås med mig pga av det då är det deras ensak.
Nä, jag är trött och KÄNNER väldigt MYCKET nu.
På gränsen till GRINFÄRDIG faktiskt.

Så till sonen.
En riktig fuling och han erkände det under en " Kittel-Attack "
Mormor hämtade honom på skola idag.
Jag har inte orkat ta mig ur huset.
Så hade jag och sonen kommit överrens om att han skulle hämtas kl 15.00.
Så kom mormor.
Sonen börjar TJUTA / GRÅTA för : dom-var-mitt-uppe-i-en-film-och-han-ville-inte-gå-heeeeeeeem....
Men mormor visste på råd hon...
Hon mutade sonen med att om han följde med hem utan knot skulle han få " NÅGON PRESENT "...
Tvärtemot vad all pedagogik säger :
"Stå på dig, ditt ord är hans lag ;)"

Sonen som är 8 inte 3 ( som man skulle kunna tro efter ett sån´t utbrott ) följde då GLATT med hem.
Dom stannde till vid Signalen och sonen fick välja fritt.
Det blev en Plast-Skorpion och Party-Smällare ( ????? )
Kul saker, VERKLISCH...

Men så kom dom hem och MORMOR kommer upp i mitt kök och säger med en sorgsen stämma att :
Han blev såååå ledsen när jag kom sååååå tidigt och ...
Där avbröt jag...
Men det där kör han jämt med mamma, du gick väl inte på det???
Han är inte LEDSEN, han är MANIPULATIV så in i BOMBEN...
Ja, ja avbröt hon mig, men nu blev det så här iallafall och han blev gladare när han fick en GREJ...
Tror jag det...

Så lite senare brottade jag ner sonen i sängen och låste fast benen i ett saxgrepp...
Började kittla honom och krävde ett erkännade angående att han manipulerade mormor till att köpa meningslösa leksaker...
" Neeej, joooo skrek han mellan attackerna..."
Du är allt en liten FULING som kör med såna tricks...
"Jamen det funkar ju BARA med MORMOR... "
Du ska lägga av med så´nt annars blir det andra bullar...
Lova....
"Neeeeej, det lovar jag inte. "
Längre än så kom vi inte för då lyckades han bryta sig loss.
Jag har snart inte en chans längre, han är stark och stor.
Sticka lugnt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0