Mamma kan visst ändå...

Mamma kan visst ändå.
Trots allt.
Kommer ni ihåg?
Den där FÖRHATLIGA jackan som jag köpte till sonen på JC för 100 kronor, det där SUPER-VINTER-JACKE-KAPET?
Den där jackan som han ALDRIG, ALDRG, ALDRIG, ALDRIG skulle ta på sig...
Som jag köpte trots allt gnäll.
Det var ju världens liv i affären och tvärvägran att ens prova.
Jag är GLAD att jag stod på mig och är ENVISARE än SYNDEN...

Igår slängde jag hans tynnre jacka i tvätten.
Det fanns inte så mycket val för sonen än att ta på sig den NYA fula, fula jackan...
Så kom han hem.
Lite senare på kvällen säger han :

Besegrad son : Mamma, jag måste faktiskt erkänna en sak...
Mode-Mamma : Jaha, vadå ?
Besegrad son : Jo, den där jackan jag hade idag...
Du vet ?
Den som jag inte ville ha...
Mode-Mamma : Ja.
Besegrad-son : Jo, jag måste faktiskt erkänna att den faktiskt är ganska snygg..
Jag tycker att den är varm och skön också.
Så har jag tittat på ANDRAS jackor och den är snygg...
Faktiskt...
Jag är nöjd.
Tack mamma.
Mode-Mamman :   
 ( I tanken : I knew it...  Yes... Jag är bäst... Jag kan... Tack och lov att jag ALDRIG GER mig... WOW, han erkände att han tyckte om den OCH TACKADE... Jippie... )
Vad bra älskling, kul att du tycker om den nu.
Tack själv, för att du är nöjd...

Bara så ni vet...
Jag har koll ;)

Barak Obama vann!
Tack gode gud för det.
Jag hoppas på en LJUSARE framtid för USA med en SVART president !!!
Dagens Heja, blir SÅKLART :
Heja Barak!

Idag...
Jag har för första gången på FEMTIOEN (51) dagar tränat.
Eller iallafall varit ute och POWER- WALKAT.
Dra åt pipsvängen vad skööööönt det var.
Känns faktiskt helt overkligt.
Och som jag har saknat det.
Jag gick via sonens skolan och sen vidare till "Choklad-villan" och hem.
SUPER-NAJS:
Jag känner mig pigg och glad idag.
Inte trött och SOFFPOTATIS-HÄNGIG ;)
Nä, svullen i halsen blir jag ändå av att "fin-gå", så då kan jag lika bra köra på.
Humöret blir bättre iallafall.
Försökte mig på några springsteg men det kändes alldeles för tungt i gumpen.
Jag får mjukstarta.
I´m Happy :)

Snart är det jobbdags.
OCH GUD...
Nu är det bara 3 ½ timme kvar till DEADLINE...
Lite stressande faktiskt.
MEN, jag TVIVLAR INTE ...
ÄNNU....
Hoppet är det SISTA som överger människan i sådana här VIKTIGA beslut.
För dig...
Amen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0