Mort...

Franska...
Betyder död.
Mentalt.
Hjärnan är överkokad idag.
Jag har precis satt mig i soffan med lite kaffe.
Ska se om jag kan sparka igång hjärncellerna igen :)

Sambon hade fått kommentar av sin lärare angående hans NOVELL...

" Här får du tillbaka din ÅNGANDE NOVELL... "

Jo, jo, det kunde han ju INBILLA  MIG att det bara var lite  " NAFS I ÖRAT TYP.... "
Tjena...
Tror jag inte ett dugg på nu.
Kanske ska ta och läsa den iallafall.
Jag propsade på skärpning till nästa novell.
Sextemat får han lägga ner och bli seriös ;)

Så till sambon igen.
Igår, när han kom hem och mellanspelade med en dusch efter att ha stått och grävt i snön i 3 timmar så var han svullen på vänstersida på kinden.
Han såg ut som en JÄTTE-HAMSTER som knölat in HELA VINTERFÖRRÅDET med mat i kinden.
Alternativt såg han ut som pigan Lina  i " Emil  Lönneberga " när hon hade tandvärk.
Föga snyggt.

Idag blev det tandläkaren och det var en nerv i en tand som blivit inflammerad.
Penicillin, rotfyllning och fyra tusen spänn, BYE, BYE...
STACKARS HONOM...

Själv har jag suttit på " Kupan " och studerat mänskligt beteende.

Mitt i studerandet dök LANGAR-SMURF upp.
Dvs Göran på ambulansen...
Jag började GAPSKRATTA när jag såg honom...
EN KÄNDIS ;)
Herregud, Langar-Smurf i egen hög person.
Jag ville säga något men höll tyst.
Tänk så kul jag har i MIN LILLA VÄRLD.
Jag längtar till TORSDAG :)

Så till mitt studerande.
Jag har ju förut skrivit att Kupan ( Röda Korset ) är en plats där folk VERKLIGEN SÖKER KONTAKT...
Jag försöker alltid tränga in mig i ett hörn och göra mig osynlig men det funkar INTE.
Jag är fullständigt UTPUMPAD av allt KONVERSERANDE efter två timmar där.

Eftersom jag suttit där och häckat nu i ca 3 år varje tisdag så känner ju folk till mig där nu.
Och det är stor omsättning på folk som kommer i olika omgångar och alla vill snacka när dom ser en.
Jag ORKAR inte.
Men jag är så väluppfostrad och socialt begåvad att jag chattrar på som VÄRST-SUPERNAJSA-JAG...

Gubbarna är värst.
OCH MEST NYFIKNA på ens privatliv...
Kärleksliv.
Vad man bor. ( ?????)
Ålder.
Gift, singel.
Listan kan göras lång...
Gubbarna jag FRÄSTE av och skrev om i inlägget : " Vissa har koll och är gubbsjuka " är INTE ovanliga.

Damerna och tanterna är MYCKET bättre.
Dom pratar nästan uteslutande om mitt handarbete, vill veta vad jag gör för tillfället, undrar vad det är för garn, vad som blir nästa projekt och vad dom håller på med själva i handarbetesväg.
DOM GILLAR JAG SKARPT.

Så finns dom som är i ens egen ålder och lite äldre.
Dom är oftast DEPRIMERADE och man förvandlas till en HOBBYPSYKOLOG.
Det finns två kvinnor som jag bara BÄVAR för att dom ska dyka upp.
Jag är gärna hobbypsykolog åt nära och kära, men totala främlingar är...
MYSKO...
Fast om dom sätter sig och pratar med en total främling är det ändå lite synd om dom.
Dom har INGEN verkar det som...
Hjälp...

Så har vi ju dom som RAGGAR också.
Letar efter sitt livs kärlek och hoppas att det skulle vara JUST JAG.
JAG, som sitter där och SPANAR i mitt hörn med min virkning.
För tittar inte HON /jag lite extra på just honom.
När jag märker att något sådant håller på att hända brukar jag ALLTID vifta med min VIGSELRING väldigt mycket uppe i luften och ansiktet.

Jag brukar ALLTID vara helt ÖVERLYCKLIG dom dagar SAMBON kan kvista förbi en liten stund och fika.
Hoppas alltid på att så många som möjligt ser det och KOMMER IHÅG DET...
Ibland får han ett och annat DESPERAT sms:
Snälla, har du inte tid för en snabbfika???
Oftast har han det.

Idag kom det tex fram en man, i min ålder, kanske lite äldre.
Jättesnygg.
SNYGGA kläder.
Proper och fräsch.
Och säger :
" Ursäkta, jag måste bara komma fram och säga hur snygg jag tycker du är ... "
Jaha, tack sa jag...
????????
Står det en skylt ovanför mitt huvud :

RAGGA GÄRNA!
Eller:
Kom och snacka med mig, VETTJA...

Så finns det dom som går som " Katten runt het gröt " och så fort dom ser att MAN / JAG blir LEDIG dyker ner vid bordet där jag sitter, och slukar en med hull och hår.
Ja, ni förstår själva...
Jag blir helt slut vissa tisdagar.

KUPAN är ett VÄLDIGT speciellt ställe med väldigt speciella människor som går dit...

Och dom som jobbar där.

Dom FLESTA som jobbar där ÄR verkligen jättegulliga.

BUT...
It´s a lot of BACKSTABBING going on, kan jag säga...
Det står i Röda Korsets " LAGSTADGAR " att :
( Fritt tolkat )
Alla människor som jobbar där ihop, ska behandla varandra med respekt.
Att inget skitsnack får förkomma.
OCH tolerans gentemot varandra är A & O.

Det les med munnen kan jag säga, men inte med ögonen.
Det himlas med ögon mellan personal om någon råkar göra eller säga fel saker.
Det är inte mycket tolerans och skitsnacket hinner knappt kallna innan dom börjar med någon ny.
Det liknar ibland en HÖGSTADIEKLASS med tonåringar, snarare än vuxna, äldre människor.
Utfrysning förekommer av personer.
När jag ser att detta sker gång på gång, fikapaus efter fikapaus undrar jag varför " den utryste " går dit överhuvudtaget?
Varför utsätta sig för det när detta är ett frivilligt, ideellt arbete?
Eller MÄRKER personen i fråga detta inte?
Jag vet faktiskt inte...

Jag SER & HÖR  MYCKET och HAR sett mycket.
Jag får prata mer än vad jag vill...
Som sagt, det är ett mycket speciellt ställe och jag skulle ALDRIG gå dit privat någemer.
Absolut inte.
Sticka lugnt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0