Svampig glass.
Jag och sonen var på ÖB nyss.
Jag skulle köpa färg, så jag skulle kunna färga en blus.
IKVÄLL hade jag tänkt mig...
Jag köpte färgen, läste inte på förpackningen och glömde...
SALTET :(
Jag trodde att det låg I förpackningen.
Det gjorde det inte.
Så det blir ingen färgning av blusen förrens imorgon iallafall.
Jag hittade GLASS.
WOW, Carte D´or för SJUTTON kronor!!!!
Hurra, jag köpte en smarrig smak med kolasås och kola :)
Kom hem här och skulle FESTA till kvällsfikat.
Öppnar glassen, skopar upp, smakar...
Mmmmbläääää!!!!!
Glassen var SVAMPIG!
Ni vet så där GUMMIAKTIG som glass kan bli när den ÄR FÖR GAMMAL!
Jaha, då förstod jag genast varför den var så billig :(
:( , sur gubbe igen då.
Inte mycket som går min väg idag :( :( :( :( :( :( :(
Så var vi på väg hem från ÖB.
Sonen säger :
"Mamma, jag tycker håret är för kort... "
Jaha...
Men du var ju nöjd när du kom från frissan???
Eller?
"Nja, nej, det blev för kort.
Jag ville nog egentligen INTE klippa mig. "
???????
Ok.
Nähä, men det var ju DU som sa att du ville klippa dig...
" Mmmm, men nu vill jag att håret ska växa ut.
Jag vill ha längre hår. "
Jahapp...
Och så är har det varit sedan han klippte av sig sitt långa hår.
Han pendlar mellan att vilja vara långhårig och korthårig.
Jag tror min son är VÄLDIGT ambivalent i den här frågan gällande hans hår.
JAG säger aldrig något om hans hår nu( som jag skrev förut ), men jag gjorde FÖRR.
Då sa jag TYVÄRR att jag tyckte han var snygg i långt hår och vägrade klippa ungen.
Hans FAR har då såklart alltid tyckt att han skall vara SUPERSNAGGAD och sagt det till sonen.
INTE BRA, från någon av oss...
För jag tror att sonen känner sig kluven för vad han egentligen vill ha för HÅRLÄNGD.
Han vet att mamma tyckte ( och tycker, i det tysta) långt, och då var han långhårig.
Han vet att pappa tycker KORT.
Men sonen valde att vara långhårig ända tills förra året...
Sen dess har denna HÅR-AMBIVALENS inträffat varje gång han har klippt sig.
Ja...
Och så trodde jag då att han var nöjd denna gång.
För det sa han.
Men antagligen för att vara VÄLUPPFOSTRAD och artig, mot frissan.
Tur är väl det ändå : /
Ja, jisses.
Jag har mer än EN gång skojat om att min son kommer sitta hos en psykolog om säg, 20 år...
Och ha långa invecklade utläggningar och traumatiska minnen, skapade av hans mor och far...
Angående hans hår ;)
To have or not to have...
Långt eller KORT.
Det är frågan...
Sticka lugnt.
Jag skulle köpa färg, så jag skulle kunna färga en blus.
IKVÄLL hade jag tänkt mig...
Jag köpte färgen, läste inte på förpackningen och glömde...
SALTET :(
Jag trodde att det låg I förpackningen.
Det gjorde det inte.
Så det blir ingen färgning av blusen förrens imorgon iallafall.
Jag hittade GLASS.
WOW, Carte D´or för SJUTTON kronor!!!!
Hurra, jag köpte en smarrig smak med kolasås och kola :)
Kom hem här och skulle FESTA till kvällsfikat.
Öppnar glassen, skopar upp, smakar...
Mmmmbläääää!!!!!
Glassen var SVAMPIG!
Ni vet så där GUMMIAKTIG som glass kan bli när den ÄR FÖR GAMMAL!
Jaha, då förstod jag genast varför den var så billig :(
:( , sur gubbe igen då.
Inte mycket som går min väg idag :( :( :( :( :( :( :(
Så var vi på väg hem från ÖB.
Sonen säger :
"Mamma, jag tycker håret är för kort... "
Jaha...
Men du var ju nöjd när du kom från frissan???
Eller?
"Nja, nej, det blev för kort.
Jag ville nog egentligen INTE klippa mig. "
???????
Ok.
Nähä, men det var ju DU som sa att du ville klippa dig...
" Mmmm, men nu vill jag att håret ska växa ut.
Jag vill ha längre hår. "
Jahapp...
Och så är har det varit sedan han klippte av sig sitt långa hår.
Han pendlar mellan att vilja vara långhårig och korthårig.
Jag tror min son är VÄLDIGT ambivalent i den här frågan gällande hans hår.
JAG säger aldrig något om hans hår nu( som jag skrev förut ), men jag gjorde FÖRR.
Då sa jag TYVÄRR att jag tyckte han var snygg i långt hår och vägrade klippa ungen.
Hans FAR har då såklart alltid tyckt att han skall vara SUPERSNAGGAD och sagt det till sonen.
INTE BRA, från någon av oss...
För jag tror att sonen känner sig kluven för vad han egentligen vill ha för HÅRLÄNGD.
Han vet att mamma tyckte ( och tycker, i det tysta) långt, och då var han långhårig.
Han vet att pappa tycker KORT.
Men sonen valde att vara långhårig ända tills förra året...
Sen dess har denna HÅR-AMBIVALENS inträffat varje gång han har klippt sig.
Ja...
Och så trodde jag då att han var nöjd denna gång.
För det sa han.
Men antagligen för att vara VÄLUPPFOSTRAD och artig, mot frissan.
Tur är väl det ändå : /
Ja, jisses.
Jag har mer än EN gång skojat om att min son kommer sitta hos en psykolog om säg, 20 år...
Och ha långa invecklade utläggningar och traumatiska minnen, skapade av hans mor och far...
Angående hans hår ;)
To have or not to have...
Långt eller KORT.
Det är frågan...
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
