På med Rambo-kostymen!

Jag börjar må lite bättre här.
Iallafall om man INTE räknar in värken.



Jag har bestämt mig för att ta på mig Rambo-kostymen!

Nu får det vara NOG med tabletter iallafall.
Jag är TUFF, jag härdar ut.
Om jag så ska ha ont i flera veckor till...
Jag mår inte bra av medicinen.

Eller jag kan tycka synd om mig själv varannan dag kanske ;)

Jag fick skjuts av morsan till sjukgymnasten.
Och han är ju så...
Trevlig.
Att titta på.

Jag har spytt idag :(
Kommer till sjukgymnasten och skakade som ett asplöv.
Helsvettig.
Och det berodde INTE på hans snyggfaktor eller blotta uppenbarelse ;)

Jag tror helt klart att det är värktabletterna jag tagit till natten, som fick mig att må skit idag.
Tog ju inga denna natten, som jag skrev förut, och morgonen var ÖKEN, minst sagt.

Som sjukgmnasten sa:
Det kanske är en liten avtändning...
Kanske det kanske.
Inge mer Tramadol.

Han föreslog smärtplåster, lokalt, istället.
Jag ska ta mig ett snack med läkaren imorgon.
Min mage mår inte bra av alvedon och ipren heller, det har jag ju skrivit om vid andra tillfällen och den är helt klart ansträngd av intaget nu.

Men på eftermiddagen började jag "må bättre" i huvudet.
Inte lika trött och hängig.
Nu är det kväll och jag har ONT...
MEN jag är PIGG och inte trött.
Illamåendet är minimalt.

Jag tror att jag måste gå på min magkänsla här.
Precis som jag gjorde vid halsmandeloperationen.
Jag tar inte tabletterna.
Jag vill inte vara väck och trött.

Mr Motomoto tyckte att min rörlighet var bättre nu!
Och det tycker jag för övrigt själv också.
Jag är inte lika stel som en pinne.
Han visade idag lite nya övningar som jag skall göra.
MINIMALA och skittrista övningar, men jag är ju under REHABELITERING och inte i hårdträning till marathon!

Myrsteg, inte skynda på, utan myrsteg...
Soooo not me.

Men så ville jag ju ha ett TIDSPERSPEKTIV...

Lite STATISTIK...
Jag i princip TVINGADE honom att säga på ett UNGEFÄR hur lång tid detta skulle ta.
Han "KRÅMADE SOM EN MASK"/ "helst inte någon statistik", ur sig :
3 månader!!!!

Då började jag nästan GRÅTA igen...
Men sa Motomoto, om du suttit här med ett korsband i knät som varit av...
Då hade jag sagt 6 månader!
Jaha...
Då ska jag vara tacksam för en whiplash och att det inte var korsbanden.

( Dom har jag ju för övrigt "haft av" kom jag på, plus meniskskada vid ridolycka när jag var 14 så han har rätt.
Jag gick på kryckor i 3 månader och sedan titthålsoperation och rehabelitering på det...
Tog nog ca 5-6 månader innan det var helt ok. )

Ja, och så fick jag räkna in att det gått dom här 2 veckorna och tre dagarna och 4 timmarna och 30 minutrarna också.
:)
Jippie, jag kan alltså räkna av det från dom tre månaderna.
Ja, ok, bättre än sex månader iallafall.

Men allt beror ju på smärtan också...
Så...
Jag får väl se.
En djävla tråkig dag i taget.
Sticka lugnt.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0