Lätt panik...
Just nu har jag lätt panik...
Jag hoppas det blir bättre.
Vi börjar med min hy...
Tre dagar på fastlandet och med HELT FEL MAT...
RESTAURANG MAT, SALT MAT.
Inte kunnat göra rent min hy på kvällarna, dvs klämma ut orenheter varje djäkla kväll.
Vilket jag ALLTID måste göra, annars gror det igen direkt.
Och min hy har TOTALT havererat.
Jag ser just nu, IKVÄLL, ut som min rosacea har blommat ut för fullt!
Det värsta är att hela hyn är knottrig och när jag klämmer så är det bara VÄTSKA.
Inte en pormask eller orenhet.
Det betyder INTE BRA och kanske MEDICINDAGS igen.
Hur det kunde bli så här på bara tre dagar, fattar jag inte.
Men när det sätter igång, då går det fort som fan.
Det är då jag vill krypa under täcket och inte visa mig förrens det lagt sig.
Om ca 1-2 månader.
Kul.
Not.
Ikväll har jag stått och klämt så det värker i huden.
Smörjt in mig med kräm två gånger efter tvätten.
Ska ta en tredje innan sänggåendet.
Ätit bra. ( Dvs skittrist )
Och så hoppas jag att om jag sköter mig nu, äter bra och fixar huden varje kväll så kanske det lägger sig.
Jag ger det till måndag och har det inte blivit bättre då...
Då vet jag att det är bara att ringa hudläkaren och be om medicin igen.
Känns fan så trist.
Så till min nacke.
Känns inte bra heller.
Alls.
När jag böjer mig fram, så känns det ända ner i ryggen.
????????????
Jag är stel som en nittioåring!
Jag har suttit och fixat med påtbågen jag köpte.
Jag sitter ju lätt framåtböjd med nacken när jag handarbetar och det gör fan så ont.
Vänsterarmen känns öm.
Jag känner mig grinfärdig och förbannad på sambon.
När han dessutom försöker bortförklara sina hårda krockar i min bil, blev jag så djävla arg så jag höll på att spricka.
Fick hålla igen dock, sonen är ju här.
Det här känns så djävla onödigt att det skulle hända.
Men jag är grinfärdig.
Det är INTE ett STÄLLE jag vill ha ont på.
Jag kan inte handarbeta.
Jag kan inte lyfta.
Jag var och handlade.
När jag skulle bära ut kassarna till cykeln höll jag på och smälla av!
Vad jag tänker mer skriver jag inte här.
Men jag tänker en hel del ska ni veta.
Så var jag borta hos min granne idag och tackade för hjälpen med Leo.
Skulle bara kvista in, hämta nyckeln, tacka och säga att present kommer...
Men jag blev sittandes där ganska länge.
Fick fika :)
Och hade så himla trevligt så jag kom aldrig därifrån.
När jag väl kom därifrån tog jag med mig sonens kompis hem till oss.
Hon och sonen lekte med sonens VINSTER från Skara.
Plus PINADE KANINEN ;)
För det gör dom...
BÅDA TVÅ!
Kaninen blir ALDRIG så intressant, som när man har kompisar hemma.
Då ska det bäras, jagas och fixas med Leo.
Och Leo försöker gömma sig.
Och JAG försöker säga till dom små gullefjunen att kaninen ska mysas med är dom sitter still och vill gosa.
Men ungarna vill "BOLLA", jaga och bära.
Leo sprattlar och vill in i sitt hus.
SUCK!
Inget hjälper, dom HÖR inte vad man säger och VÄGRAR ta in det man säger.
Dom är liksom DÖVA inför regler angående kaninen.
BÅDA TVÅ!
Och båda säger:
Jamen, jamen, vi ska bara...
Tillslut tog sonen fram sin sprillans nya kortlek och dom började spela kort.
Medans dom såg "Du är vad du äter" och ojade sig över alla kokosbollar tjejen i programmet satte i sig.
Och över att reklamen var SÅ LÅNG.
Dom ville ju se hur bantningen gick!
Spännande, Anna Skipper och kortspel.
Vilken höjdare ;)
Nu har vi sett Harry Potter och jag har klämt min hy som sagt.
Jag hoppas morgondagen känns bättre.
Sticka lugnt.
Jag hoppas det blir bättre.
Vi börjar med min hy...
Tre dagar på fastlandet och med HELT FEL MAT...
RESTAURANG MAT, SALT MAT.
Inte kunnat göra rent min hy på kvällarna, dvs klämma ut orenheter varje djäkla kväll.
Vilket jag ALLTID måste göra, annars gror det igen direkt.
Och min hy har TOTALT havererat.
Jag ser just nu, IKVÄLL, ut som min rosacea har blommat ut för fullt!
Det värsta är att hela hyn är knottrig och när jag klämmer så är det bara VÄTSKA.
Inte en pormask eller orenhet.
Det betyder INTE BRA och kanske MEDICINDAGS igen.
Hur det kunde bli så här på bara tre dagar, fattar jag inte.
Men när det sätter igång, då går det fort som fan.
Det är då jag vill krypa under täcket och inte visa mig förrens det lagt sig.
Om ca 1-2 månader.
Kul.
Not.
Ikväll har jag stått och klämt så det värker i huden.
Smörjt in mig med kräm två gånger efter tvätten.
Ska ta en tredje innan sänggåendet.
Ätit bra. ( Dvs skittrist )
Och så hoppas jag att om jag sköter mig nu, äter bra och fixar huden varje kväll så kanske det lägger sig.
Jag ger det till måndag och har det inte blivit bättre då...
Då vet jag att det är bara att ringa hudläkaren och be om medicin igen.
Känns fan så trist.
Så till min nacke.
Känns inte bra heller.
Alls.
När jag böjer mig fram, så känns det ända ner i ryggen.
????????????
Jag är stel som en nittioåring!
Jag har suttit och fixat med påtbågen jag köpte.
Jag sitter ju lätt framåtböjd med nacken när jag handarbetar och det gör fan så ont.
Vänsterarmen känns öm.
Jag känner mig grinfärdig och förbannad på sambon.
När han dessutom försöker bortförklara sina hårda krockar i min bil, blev jag så djävla arg så jag höll på att spricka.
Fick hålla igen dock, sonen är ju här.
Det här känns så djävla onödigt att det skulle hända.
Men jag är grinfärdig.
Det är INTE ett STÄLLE jag vill ha ont på.
Jag kan inte handarbeta.
Jag kan inte lyfta.
Jag var och handlade.
När jag skulle bära ut kassarna till cykeln höll jag på och smälla av!
Vad jag tänker mer skriver jag inte här.
Men jag tänker en hel del ska ni veta.
Så var jag borta hos min granne idag och tackade för hjälpen med Leo.
Skulle bara kvista in, hämta nyckeln, tacka och säga att present kommer...
Men jag blev sittandes där ganska länge.
Fick fika :)
Och hade så himla trevligt så jag kom aldrig därifrån.
När jag väl kom därifrån tog jag med mig sonens kompis hem till oss.
Hon och sonen lekte med sonens VINSTER från Skara.
Plus PINADE KANINEN ;)
För det gör dom...
BÅDA TVÅ!
Kaninen blir ALDRIG så intressant, som när man har kompisar hemma.
Då ska det bäras, jagas och fixas med Leo.
Och Leo försöker gömma sig.
Och JAG försöker säga till dom små gullefjunen att kaninen ska mysas med är dom sitter still och vill gosa.
Men ungarna vill "BOLLA", jaga och bära.
Leo sprattlar och vill in i sitt hus.
SUCK!
Inget hjälper, dom HÖR inte vad man säger och VÄGRAR ta in det man säger.
Dom är liksom DÖVA inför regler angående kaninen.
BÅDA TVÅ!
Och båda säger:
Jamen, jamen, vi ska bara...
Tillslut tog sonen fram sin sprillans nya kortlek och dom började spela kort.
Medans dom såg "Du är vad du äter" och ojade sig över alla kokosbollar tjejen i programmet satte i sig.
Och över att reklamen var SÅ LÅNG.
Dom ville ju se hur bantningen gick!
Spännande, Anna Skipper och kortspel.
Vilken höjdare ;)
Nu har vi sett Harry Potter och jag har klämt min hy som sagt.
Jag hoppas morgondagen känns bättre.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
