Vårkänsla 1,2 & 3.
Idag fick jag RIKTIGA vårkänslor på min promenix.
För det första, vårkänsla 1 :
Solen VÄRMDE...
Visserligen så var det BITIGT i kinderna vid havet, men innanför murarna värmde solen när jag gick.
Så gick jag och pratade med en vän.
Visserligen om MINDRE ROLIGA saker, men jag ställde mig i lä vid en av stugorna vid Gustavsvik.
Medans jag stod där och pratade med henne kom vårkänsla 2 :
Stå i solen, i lä, och bli uppvärmd av solen.
Det blev lite av ett lyckorus och jag såg framför mig...
Grillning av korv...
Snart, en UTFLYKT nära mig ;)
Tänk, snart är det så varmt så man kan utflykta och grilla korv, dricka kaffe / choklad.
Mysa på en filt i solen.
Jippie.
Så laddade mobilen ur och jag gick mot stan igen.
Hade ganska långt framför mig haft en tjej/kvinna som också promenerade.
När hon kom till Norderstrand gick hon och satte sig på gungorna och började gunga.
Så kommer jag ifatt och stannar.
Hon gungar fram och tillbaka och fram och tillbaka och jag bara tittar.
Helt hypnotiserad av hennes gungande.
Hon gungar högre och högre och vill liksom nå himlen.
Inbillar jag mig, men det ser ut som det.
Fastän hon är vuxen.
Så märker hon att jag står och stirrar.
Jag kände mig jättedum, men bara står kvar.
Så hojtar hon :
" Det är VÅR, märker du det? "
Ja, det är så härligt, säger jag.
" Ja, jag är så glad idag, säger hon. "
Och gungar på...
I den där " Jag vill nå himlen " -stilen.
Då kände jag att nu måste jag gå, annars framstår jag nog som HELMYSKO om jag fortsätter stå här och glo på henne.
Men känslan när jag gick iväg var :
Barndom.
Lycka.
VÅR.
Och så blir man så där glad och varm i hela kroppen.
Sticka lugnt.
För det första, vårkänsla 1 :
Solen VÄRMDE...
Visserligen så var det BITIGT i kinderna vid havet, men innanför murarna värmde solen när jag gick.
Så gick jag och pratade med en vän.
Visserligen om MINDRE ROLIGA saker, men jag ställde mig i lä vid en av stugorna vid Gustavsvik.
Medans jag stod där och pratade med henne kom vårkänsla 2 :
Stå i solen, i lä, och bli uppvärmd av solen.
Det blev lite av ett lyckorus och jag såg framför mig...
Grillning av korv...
Snart, en UTFLYKT nära mig ;)
Tänk, snart är det så varmt så man kan utflykta och grilla korv, dricka kaffe / choklad.
Mysa på en filt i solen.
Jippie.
Så laddade mobilen ur och jag gick mot stan igen.
Hade ganska långt framför mig haft en tjej/kvinna som också promenerade.
När hon kom till Norderstrand gick hon och satte sig på gungorna och började gunga.
Så kommer jag ifatt och stannar.
Hon gungar fram och tillbaka och fram och tillbaka och jag bara tittar.
Helt hypnotiserad av hennes gungande.
Hon gungar högre och högre och vill liksom nå himlen.
Inbillar jag mig, men det ser ut som det.
Fastän hon är vuxen.
Så märker hon att jag står och stirrar.
Jag kände mig jättedum, men bara står kvar.
Så hojtar hon :
" Det är VÅR, märker du det? "
Ja, det är så härligt, säger jag.
" Ja, jag är så glad idag, säger hon. "
Och gungar på...
I den där " Jag vill nå himlen " -stilen.
Då kände jag att nu måste jag gå, annars framstår jag nog som HELMYSKO om jag fortsätter stå här och glo på henne.
Men känslan när jag gick iväg var :
Barndom.
Lycka.
VÅR.
Och så blir man så där glad och varm i hela kroppen.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
