Drama, drama, drama...
Här har det varit härdsmälta...
Jag och morsan var och hämtade sonen idag.
Vi hade varit på stan innan och uträttat diverse ärenden.
Så när vi åker hem i bilen, hör jag att sonen är TJOCK i HALSEN...
Jag frågar, har du ont i halsen?
Nä, sa sonen.
Ja, just det säger mamma...
Det har jag glömt att berätta för dig...
Han har hostat HELA natten, jag har knappt sovit en blund för att han har hostat så.
Sonen sov nämligen där när jag jobbade inatt.
Jag tittar på sonen.
Snor hänger lite på kanten till näsan...
Är du förkyld, undrar jag?
Nä, sa sonen...
Grötig röst, snorig, hostat inatt...
Älskling sa jag, du det blir ingen HOCKEY idag om du är risig...
Va???
Jamen jag ÄR INTE FÖRKYLD!!!
Jo, det är du, sa jag...
Ja, ja sa sonen men jag BRYR MIG INTE, jag vill spela!!!
Vi kom hem och jag försökte förklara varför man inte ska träna när man är förkyld.
Och att det är farligt.
Härdsmältan kom som ett brev på posten...
Jag sa att vi kunde åka ut och titta på dom andra iallafall, men att han inte fick träna.
Himla pedagogiskt.
Gap. skrik och gråt i närmare en timme...
Jag försökte ringa hans pappa så att HAN kunde förklara att man inte skall träna med förkylning.
Fick inte tag i honom då...
Han ringde dock senare.
Jag försökte få tag i bästa kompisens pappa så han skulle prata med sonen om träning och förkylning.
Fick inte tag i han heller.
För mitt ORD gick inte att lita på.
Jag är ju inte en RIKTIG IDROTTARE, som min son uttryckte det...
Nähepp...
Jag försökte gång på gång att vi skulle åka ut och titta.
Nej, han skulle spela.
Bla, bla, bla...
Det var som att prata med en vägg.
I grevens tid ringde sen pappan och pratade med sonen.
DÅ var det OK att stanna hemma och vara förkyld...
Om pappa sagt så...
SUCK!!!
Man har verkligen NOLL trovärdighet verkar det som ;(
Slutet gott, allting gott.
Sambon hyrde " Wall E" och vi hade myskväll istället.
Jag har börjat på ett litet broderi som skall hänga i trappen.
Jag ska nog göra "ett gäng" tror jag, med TEMA.
Ni får se såsmåningom.
Jag behöver variera mig.
Sticka lugnt.
Jag och morsan var och hämtade sonen idag.
Vi hade varit på stan innan och uträttat diverse ärenden.
Så när vi åker hem i bilen, hör jag att sonen är TJOCK i HALSEN...
Jag frågar, har du ont i halsen?
Nä, sa sonen.
Ja, just det säger mamma...
Det har jag glömt att berätta för dig...
Han har hostat HELA natten, jag har knappt sovit en blund för att han har hostat så.
Sonen sov nämligen där när jag jobbade inatt.
Jag tittar på sonen.
Snor hänger lite på kanten till näsan...
Är du förkyld, undrar jag?
Nä, sa sonen...
Grötig röst, snorig, hostat inatt...
Älskling sa jag, du det blir ingen HOCKEY idag om du är risig...
Va???
Jamen jag ÄR INTE FÖRKYLD!!!
Jo, det är du, sa jag...
Ja, ja sa sonen men jag BRYR MIG INTE, jag vill spela!!!
Vi kom hem och jag försökte förklara varför man inte ska träna när man är förkyld.
Och att det är farligt.
Härdsmältan kom som ett brev på posten...
Jag sa att vi kunde åka ut och titta på dom andra iallafall, men att han inte fick träna.
Himla pedagogiskt.
Gap. skrik och gråt i närmare en timme...
Jag försökte ringa hans pappa så att HAN kunde förklara att man inte skall träna med förkylning.
Fick inte tag i honom då...
Han ringde dock senare.
Jag försökte få tag i bästa kompisens pappa så han skulle prata med sonen om träning och förkylning.
Fick inte tag i han heller.
För mitt ORD gick inte att lita på.
Jag är ju inte en RIKTIG IDROTTARE, som min son uttryckte det...
Nähepp...
Jag försökte gång på gång att vi skulle åka ut och titta.
Nej, han skulle spela.
Bla, bla, bla...
Det var som att prata med en vägg.
I grevens tid ringde sen pappan och pratade med sonen.
DÅ var det OK att stanna hemma och vara förkyld...
Om pappa sagt så...
SUCK!!!
Man har verkligen NOLL trovärdighet verkar det som ;(
Slutet gott, allting gott.
Sambon hyrde " Wall E" och vi hade myskväll istället.
Jag har börjat på ett litet broderi som skall hänga i trappen.
Jag ska nog göra "ett gäng" tror jag, med TEMA.
Ni får se såsmåningom.
Jag behöver variera mig.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
