HAN SPYR...
Jag har en son.
Han SPYR.
Dock inte bokstavligt.
Men VERBALT.
Jag hade slagit på STORT här idag och köpt FALUKORV.
Scans falukorv.
Falukorv av " bästa sort " med andra ord...
Det var SPECIALPRIS, 19.90 på Ica.
En stor ring.
Superbra tänkte jag, sonen som älskar korv.
Då blir det FALUKORV i ugn med en massa godsaker.
Jag tänkte mig klassikern :
Senap, tomater, lök och så en massa OST ( laktosfri ;) på det.
Potatismos och majs.
Fick bakläxa på ALLT.
Falukorv, glöm det.
En massa KLASSISKA TILLBEHÖR, glöm det med.
Falukorv = Skitäckligt.
Argumentet :
Men du gillar ju KORVSTROGANOFF och det är gjort på FALUKORV, var som vatten på en gås.
Vad är fel på mitt barn?
Han är kräsen som... F-n...
När jag var liten ÅT JAG ALLT.
Utom TVÅ saker...
Potatis och ris.
Mamma tyckte inte om potatis och pappa åt aldrig ris.
Alltså åt inte jag det heller.
Potatis lärde jag mig att tycka om i 25-årsåldern.
Ris klarar jag forfarande inte av.
Jag uppfattades som MYCKET KONSTIG av ALLA utomstående i min omgivning för att jag inte åt ris och potatis.
Men att jag åt och tyckte om ALL ANNAN MAT noterades aldrig.
Iallafall...
Här har vi ett barn som är uppfödd på varierad kost och som ÅT ALLT som liten.
Älskade mat.
Nu, senaste åren är middagsplanering HOPPLÖST.
Allt är BLÄ, usch och äckligt.
Skulle han få bestämma skulle vi leva enbart på TRE rätter :
Pannkaka.
Tacos.
Piroger.
?????
Funkar inte direkt i verkligheten, eller hur?
Så till middagsmaten idag.
Då fick det bli REN, enkel, falukorv utan något på.
Stekt i ugnen.
Potatismos, ketchup och körsbärstomater som ACCESSOARER.
Vi sitter och äter och sonen säger :
" Fy, jag hatar korv...
Det är så äckligt.. "
Jaså, du älskar ju korv...
Då ska jag komma ihåg det när vi är på stan och du tjatar om att vi ska köpa korv hos KORVGUBBEN på Öster.
Då ska jag påminna dig om att du HATAR korv...
" Ja, gör du det..
Jag orkar inget mer..."
Hälften av maten är kvar och portionen var inte stor.
Du får äta upp allt, PUNKT!
" JAG SPYR... "
Jaha, ja, men då kan jag upplysa dig om att det finns barn både i sverige och ute i världen som SVÄLTER för att dom inte får tillräckligt med mat.
( Ja, så tog man till den gamla klyschan.. )
" Jag spyr ändå, vill du att jag ska spy? "
Ja, jättegärna, ät nu!
Han åt och grimaserade som om han åt BAJS...
Och, OJ så mätt han var.
Proppmätt.
Jag kände hur ilskan bara kokade inombords men höll en VÄLDIGT SJYSST MASK utåt.
Maten blev uppäten sånär som på en korvbit.
Då lättar han från bordet och går direkt till kylen och plockade fram asken med körsbärstomater.
Stopp & belägg..
Var inte du PROPPMÄTT alldeles nyss?
" Nä, bara på den ÄCKLIGA korven. "
Ja, några mer körsbärstomater blir det inte, orkar du inte korven så orkar du inte tomater.
Ja, vad gör man???
Hjälp...
Sticka lugnt.
Han SPYR.
Dock inte bokstavligt.
Men VERBALT.
Jag hade slagit på STORT här idag och köpt FALUKORV.
Scans falukorv.
Falukorv av " bästa sort " med andra ord...
Det var SPECIALPRIS, 19.90 på Ica.
En stor ring.
Superbra tänkte jag, sonen som älskar korv.
Då blir det FALUKORV i ugn med en massa godsaker.
Jag tänkte mig klassikern :
Senap, tomater, lök och så en massa OST ( laktosfri ;) på det.
Potatismos och majs.
Fick bakläxa på ALLT.
Falukorv, glöm det.
En massa KLASSISKA TILLBEHÖR, glöm det med.
Falukorv = Skitäckligt.
Argumentet :
Men du gillar ju KORVSTROGANOFF och det är gjort på FALUKORV, var som vatten på en gås.
Vad är fel på mitt barn?
Han är kräsen som... F-n...
När jag var liten ÅT JAG ALLT.
Utom TVÅ saker...
Potatis och ris.
Mamma tyckte inte om potatis och pappa åt aldrig ris.
Alltså åt inte jag det heller.
Potatis lärde jag mig att tycka om i 25-årsåldern.
Ris klarar jag forfarande inte av.
Jag uppfattades som MYCKET KONSTIG av ALLA utomstående i min omgivning för att jag inte åt ris och potatis.
Men att jag åt och tyckte om ALL ANNAN MAT noterades aldrig.
Iallafall...
Här har vi ett barn som är uppfödd på varierad kost och som ÅT ALLT som liten.
Älskade mat.
Nu, senaste åren är middagsplanering HOPPLÖST.
Allt är BLÄ, usch och äckligt.
Skulle han få bestämma skulle vi leva enbart på TRE rätter :
Pannkaka.
Tacos.
Piroger.
?????
Funkar inte direkt i verkligheten, eller hur?
Så till middagsmaten idag.
Då fick det bli REN, enkel, falukorv utan något på.
Stekt i ugnen.
Potatismos, ketchup och körsbärstomater som ACCESSOARER.
Vi sitter och äter och sonen säger :
" Fy, jag hatar korv...
Det är så äckligt.. "
Jaså, du älskar ju korv...
Då ska jag komma ihåg det när vi är på stan och du tjatar om att vi ska köpa korv hos KORVGUBBEN på Öster.
Då ska jag påminna dig om att du HATAR korv...
" Ja, gör du det..
Jag orkar inget mer..."
Hälften av maten är kvar och portionen var inte stor.
Du får äta upp allt, PUNKT!
" JAG SPYR... "
Jaha, ja, men då kan jag upplysa dig om att det finns barn både i sverige och ute i världen som SVÄLTER för att dom inte får tillräckligt med mat.
( Ja, så tog man till den gamla klyschan.. )
" Jag spyr ändå, vill du att jag ska spy? "
Ja, jättegärna, ät nu!
Han åt och grimaserade som om han åt BAJS...
Och, OJ så mätt han var.
Proppmätt.
Jag kände hur ilskan bara kokade inombords men höll en VÄLDIGT SJYSST MASK utåt.
Maten blev uppäten sånär som på en korvbit.
Då lättar han från bordet och går direkt till kylen och plockade fram asken med körsbärstomater.
Stopp & belägg..
Var inte du PROPPMÄTT alldeles nyss?
" Nä, bara på den ÄCKLIGA korven. "
Ja, några mer körsbärstomater blir det inte, orkar du inte korven så orkar du inte tomater.
Ja, vad gör man???
Hjälp...
Sticka lugnt.
Kommentarer
Postat av: Tove
Alla har vi väl våra perioder kanske? =) Han kommer säkert in i matvanorna igen! kram
Postat av: Bloggaren Herself.
Hm.
Tyvärr har han varit kräsen ett VÄLDIGT långt tag nu... 2 år. Och det blir bara värre och värre. Suck. Man kan ju hoppas att det vänder. Kramis.
Trackback
