Virknålsförsäljare...
Var precis inne en snabbis och kollade på Tradera.
Jag brukar gå in och fynda virk & stickmönster där.
Så var jag inne och kollade på VIRKUTBUDET och fastnade för en virknål.
Hm.
Såg ut som en intressant nål det där, jag går in och kollar annonsen...
Då står det UNGEFÄR såhär.
" Virknål i plast, STORLEK MEDIUM, bla, bla, bla...
Det måste ju vara en VERKLIG VIRKKÄNNARE som försöker sälja en nål i MEDIUM-storlek.
Kan inte säljaren läsa på nålen vad det är för storlek och sedan skriva storlek 4.5 eller 5...
Som köpare ( Jag som köpare ;) letar man ju efter speciella MÄRKEN och olika nummer i just DET MÄRKET.
Då kan ju storlek MEDIUMNÅL vara allt från 3 till 7...
Man kan ju i-och-för-sig skicka ett mail och fråga, men så krångligt för säljaren.
Han/hon måste ju bli nerlusad med frågor på vilken storlek nålen har, för oftast letar man ju efter en storlek som man inte har, och man vill ju inte köpa "grisen i säcken"...
Som sagt, en riktig VIRKENTUSIAST som skriver ut storlek MEDIUM på en nål.
Sticka lugnt från VIRKSNOBBEN ;)
Det kanske egentligen var nåt helt annat än en virknål som var till salu...
Jag såg någonstans i nån av dina texter att du gjorde ett "försök" i Stockholm. En sak till vi har gemensamt låter det som;
När jag var 18 år och bodde i Dalarna (sista barnet hemma med mamma) flyttade min ett år äldre syrra (och många kompisar) till Stockholm. Det blev för trist och tomt hemma i Rättvik, så jag var tvungen att flytta efter fast jag egentligen inte ville just dit. Efter en sommar med jobb som frukostvärdinna = gå upp kl 04.00 (eller gå och jobba direkt efter krogen ;)) så orkade jag inte med den stora, stressiga staden mer utan flyttade hem till Siljan igen. Men efter ett tag var det inte så kul där heller, lite FÖR lugnt, så jag tog min packning och drog till Göteborg. Där trivdes jag mycket bättre och blev kvar 4 år, tills en Stockholmare kom och stal mitt hjärta... Jag återvände till storstaden och här är jag kvar ännu.
Men mycket vatten har flutit under broarna sedan dess såklart... Några andra killar, många bostäder och arbetsplatser har avverkats.
Hur var det för dig i Stockholm??
Om du har mycket brunt garn kvar får du gärna sticka ett par handledsvärmare till mig, jag älskar brunt! Hur mycket skulle du ta för ett par?
Ha en bra dag!
/ Jenny
Jag och Stockholm blev ingen lyckad kombination kan jag säga...
Jag var såklart också trött på lilla skithålan Visby.
Jag flyttade upp när jag var 17 år och skitkaxig.
Jag hade sökt till Beckmans designerlinje, flyttade upp i "förväg" och jobbade som barnflicka i en familj tills jag visste vad som skulle ske med skolan.
Jag var färdig med livet i en småstad.
Men blev totalt chockad av ENSAMHETEN som blev.
Trots att jag hade både vänner och släkt i stan OCH i närheten där jag bodde blev jag så isolerad.
Det var långa arbetsdagar där jag umgicks med en 6 månaders baby och en treåring.
Jobbade på S:t Eriksplan och bodde i Farsta Centrum.
Jag jobbade från 10 på dagarna till 19 på kvällen. Så skulle man ta sig hem, kanske äta och duscha, klockan blev för mycket, för skulle man sen ta sig till någon blev det väldigt långa transportsträckor.
I Visby cyklar man igenom stan på 15 minuter.
Alltså mellan "stadsgränserna".
Efter 3 månader mådde jag inte bra kan jag säga.
När det blev påsk och vi kom in i månad 4 ville mamma att jag skulle komma hem över påsken.
Jag sa att jag var tvungen att jobba, jag ljög.
Jag tänkte att om jag åker hem vill jag ALDRIG åka därifrån igen.
Bäst att låta de här stockholmsflytten försöka sjunka in.
Jag måste vänja mig...
Det gjorde jag inte.
Det blev till slut så illa att jag bara låste in mig i min lägenhet...
Fixade inte att gå utanför dörren, till jobbet...
Jag bara låg inne och grät och ville hem.
Tillslut hade min URGULLIGA "Chefsmamma" ringt till min mamma och sagt att hon inte trodde att jag mådde bra...
Min mamma ringde och frågade vad som pågick.
Jag tjöt som en stucken gris och sa att JAG MÅSTE HEM!!!!!
Jag kommer dö om jag måste stanna här en enda sekund till.
Börja packa, sa min mamma.
6 ½ månad sen var jag knäckt av stockholmsvistelsen.
Jag plockade ihop mitt bohag och en vecka senare satt jag på båten hem med min pappa.
När vi kom in i Visby hamn klockan 06 på morgonen så grät jag något så fruktansvärt av lycka att jag aldrig varit med om något liknande i hela mitt liv...
Visby hamn i soluppgång var det vackraste jag sett i hela mitt liv.
Jag insåg att jag byter aldrig bort Visby eller Gotland för något ställe i hela världen.
Jag gjorde dock ett halvhjärtat försök vid 23/24 årsåldern när jag var ihop med en stockholmare i 2 år.
Men det gick inte.
Jag klarar inte av att leva utanför denna vackra Ö så är det bara.
Man har nära till allt, familj, vänner, naturen, HAVET... Allt...
Gud så långt det här blev...
Jag skulle kunna skriva i evigheter i detta ämne...
Men kort och gott :
Stockholm + Madde = ingen bra kombination...
OM det inte är en SHOPPINGHELG förstås ;)
Då är stockholm helt OK!!!!
Handledsvärmare, ja...
Jag har olika bruna garner.
Melerat eller enfärgat?
Tunna, mittemellan eller lite tjockare pulsvärmare?
Priset varierar med garnet...
Men dom billigaste, 120+porto.
Jag har väl din mailadress va???
Står inte den när du skriver inläggen???
Jag får kolla.
Skickar ett mail på TORSDAG när jag ledig...
Med lite garnförslag :)
Ha det bra/ kram Madde
