Konfirmation.
Idag har jag varit på kalas NÄSTAN hela dagen.
Min sjalmodell, tillika bästis dotter, har konfirmerat sig!
En underbar dag med sol och värme.
Det började med Konfirmationsmässa i Hogrän kyrka.
Den OSKULDSFULLA lilla skaran.
Guds små lamm ;)
Nattvarden.
Jag kan säga att det var ett LÅÅÅÅÅÅÅÅNGT program i kyrkan.
1 timme och 15 minuter.
Det var nog den längsta cermoniella grej jag varit på, på länge.
Och tillslut så blev jag fnissig åt saker som sas och gjordes, att jag fick VERKLIGEN skärpa till mig.
Men när man hör folk bakom sig börja frusta och stånka och säga kommentarer som :
" Herregud, vi är inte ens halvvägs i programbladet. "
" Snacka om korsfästelse. "
" Mina ben har somnat. "
" Sitt still, har du myror i brallan eller" ( morsan till sonen ).
Eller när sonen satte igång och började vika PAPPERSPLAN som han tänkte skicka iväg...
Eller när han börjar TRUMMA och spela låtsas-piano under psalmerna...
Då FRUSTADE även jag lätt av skratt.
Och fick SURA tillrättavisande blickar från MORSAN...
SKÄRPNING!
This is serious FAKTISKT...
Så fick även dom VUXNA gå fram och ta nattvarden.
Min bästis undrade om inte jag skulle gå med och BEFRIA MIG FRÅN MINA SYNDER...
Nä, sa jag, jag känner ganska BEFRIAD faktiskt.
Men det gjorde inte hon ;) ;) ;)
Så hon gick och fick SYNDERNAS FÖRLÅTELSE.
Där den turkosa pilen är, där knäar bästisen.
När hon var BEFRIAD undrade jag om hon kände sig som PÅNYTTFÖDD?
Det påstod hon att hon gjorde ;)
Hon kände sig så lätt till sinnet.
Som sagt, det var långt men fint.
Efter cermonin var det fotodags.
Här är den vackra lilla konfirmanden.
Så söt så man vill äta upp henne!
Efter åkte vi till Träkumlabygdegård och kalasade på mat.
Och fika.
Tillsist var det presentöppning.
En mycket lyckad dag, jag tror att festföremålet var väldigt nöjd!
Sticka lugnt.
Min sjalmodell, tillika bästis dotter, har konfirmerat sig!
En underbar dag med sol och värme.
Det började med Konfirmationsmässa i Hogrän kyrka.
Den OSKULDSFULLA lilla skaran.
Guds små lamm ;)
Nattvarden.
Jag kan säga att det var ett LÅÅÅÅÅÅÅÅNGT program i kyrkan.
1 timme och 15 minuter.
Det var nog den längsta cermoniella grej jag varit på, på länge.
Och tillslut så blev jag fnissig åt saker som sas och gjordes, att jag fick VERKLIGEN skärpa till mig.
Men när man hör folk bakom sig börja frusta och stånka och säga kommentarer som :
" Herregud, vi är inte ens halvvägs i programbladet. "
" Snacka om korsfästelse. "
" Mina ben har somnat. "
" Sitt still, har du myror i brallan eller" ( morsan till sonen ).
Eller när sonen satte igång och började vika PAPPERSPLAN som han tänkte skicka iväg...
Eller när han börjar TRUMMA och spela låtsas-piano under psalmerna...
Då FRUSTADE även jag lätt av skratt.
Och fick SURA tillrättavisande blickar från MORSAN...
SKÄRPNING!
This is serious FAKTISKT...
Så fick även dom VUXNA gå fram och ta nattvarden.
Min bästis undrade om inte jag skulle gå med och BEFRIA MIG FRÅN MINA SYNDER...
Nä, sa jag, jag känner ganska BEFRIAD faktiskt.
Men det gjorde inte hon ;) ;) ;)
Så hon gick och fick SYNDERNAS FÖRLÅTELSE.
Där den turkosa pilen är, där knäar bästisen.
När hon var BEFRIAD undrade jag om hon kände sig som PÅNYTTFÖDD?
Det påstod hon att hon gjorde ;)
Hon kände sig så lätt till sinnet.
Som sagt, det var långt men fint.
Efter cermonin var det fotodags.
Här är den vackra lilla konfirmanden.
Så söt så man vill äta upp henne!
Efter åkte vi till Träkumlabygdegård och kalasade på mat.
Och fika.
Tillsist var det presentöppning.
En mycket lyckad dag, jag tror att festföremålet var väldigt nöjd!
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
