MÅNDAGSBLUES!

Måndagar har börjat bli mina HATDAGAR!
Dippdagar.

Jag drabbas av MÅNDAGSBLUES!

Alla framsteg jag tycker kommer i slutet på veckorna...
Blir...
OLD NEWS på måndagar.
Iallafall i min "whiplash-värld".

Jag har varit hos Mr Motomoto.
Och jag babblade på som vanligt om mina frustrationer.
Men också om framsteg.

Vilket han tyckte var toppenbra!
Mycket snack blir det ju och så satt jag på den där FÖRBANNADE STOLEN han har i sitt rum.
Efter en halvtimme stod jag inte ut längre.
Min nacke brann!!!!!
Trots kuddar bakom ryggen, så höll jag på att dö.

Som ni läst EN MILJON ggr de senaste veckorna här på bloggen:
Fel stol/fel sittande = brinnande nacke.

Jag var tvungen att säga som det var...
Jag kan inte sitta still längre, jag DÖR.
Han sa till mig att jag absolut skulle ställa mig upp och gå.
Och undrade varför jag inte sagt något tidigare...

Ja, alltså, det känns så OARTIGT att ställa sig upp och gå fram och tillbaka...

Det lät ju helkorkat när jag väl sagt det men...
Så känner jag faktiskt.
Det var samma när jag var på mötet med jobbet förra veckan.
Jag var bara tvungen att ställa mig upp och röra på mig emellanåt.
Och det kändes...
Oartigt.
Fastän jag visste att det var OK.

När Mr Motomoto skulle mäta mina huvudvridningar höll jag på att smälla av.
Det såg bra ut ändå, sa han.
Jag bad att nästa gång jag kommer så kan vi väl mäta FÖRST, innan jag fått ont...

Så till det som sänkte mig lite här då...

Jag frågade om han trodde att jag kunde gå tillbaka till jobbet när min sjukskrivning tar slut nästa gång...
( den 23:e sept )
Det jag KÄNNER själv är:
NEJ, då skulle det krävas ett smärre mirakel...
Fast kanske????

Mr Motomoto sa:
NEJ...

Och DET kändes som en liten KÄFTSMÄLL, även om jag vet det själv.
Och trots framsteg.
Alltså blev reslutatet en liten MÅNDAGSBLUES...
Jag känner mig deppig igen.

Jag ska köpa godis och TRÖSTÄTA!
Däcka i ett SOCKERMOLN och somna tidigt.

Fast inte FÖR tidigt.
För ikväll bara MÅSTE jag se "Svenska Hollywoodfruar".
Jag har VERKLIGEN sett fram emot att se vad dessa ANSIKTS-STELOPERERADE-BOTOX-TANTER ska hitta på.
Helt ärligt alltså.
Jag är inte bara en DOKUMENTÄRÄLSKARE och svåra filmer, jag gillar även VISSA SLASK-TV-PROGRAM.
Ikväll kanske jag får ett NYTT favoritprogram att förfasas över ;)

Igår såg vi den nya, gotlandsinspelade mordserien :
Kommissarien och Havet.
Vi höll på att dö här...
Det var nog det sämsta skit VI någonsin sett.

Ja, alltså, KOMMISSARIE-serier är inte min favorit alls.

Jag hatar DECKARE, det är booooooring...
Men BECK-filmerna är rena rama "NIO-OSCARS-FILMERNA" jämnfört med det jag såg igår.
En STELOPERERAD tysk gubbe med världens buskigaste ögonbryn, som skulle föreställa en svenk kommissarie, som var DUBBAD.
Vedervärdigt dåligt.
Blandat med svenska och danska överspelande skådisar.

Alltså, jag undrar...

VAD / HUR MYCKET fick dom "respekterade" svenska skådisarna i lön, för att spela in dessa filmer????
Jag hade nog inte tyckt att varken manus eller dubbad serie skulle vara BRA FÖR MIN karriär.
JAG satt i soffan och skämdes å deras vägnar.

Dom måste ha fått en DJÄVLIGT saftig lön...
Och ÅTTA VECKORS gratis boende på Furillen i lyxsvit, med FAMILJ.
Gratis lyxmat på valfri restaurang hela sommaren, filmteamet betalar.
Naturligtvis familjen också.

Hade jag varit hon som SKRIVIT böckerna så hade jag varit EXTREMT missnöjd.
Jag hade SKÄMTS.
Sambon gapskrattade.
Jag somnade från och till.

Inte ens de vackra NATURBILDERNA kunde hålla mig vaken.
Sicken SKIT.
Sticka lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0