Slickade i oss...
Jag måste berätta två sonen-storys till innan jag ger upp för idag.
Sonen, denne ständiga källa till glädje!
För det mesta iallafall
Vi börjar med gårdagen...
Jag råkade vara lite snabb i vändningarna när jag tittade i tidningen och läste tv-programmen.
Jag såg nämligen att på vår filmkanal så skulle dom visa "X Men, Origins Wolverine".
Och jag som INTE gillar actionfilm i vanliga fall, blev ELD och LÅGOR.
Ja, den enda actionfilm som förmodligen någonsin kommer falla mig i smaken, för att...
HUGH JACKMAN som spelar Wolverine är med.
Och vad jag tycker om honom är ju allmänt känt, han är ju snygg så jag blir helt till mig i trasorna.
Ja, han är ju inte bara snygg...
Han är...
Slurp...
Dräggel...
Ok, jag ska försöka samla ihop mig och fortsätta skriva och inte frossa i HUGH-bilder!
Iallafall, jag råkade då säga till sonen att det var "X Men Origins Wolverine" på tv, och att vi skulle se den senare på kvällen.
"HURRA, skrek sonen, FÅR JAG SE DEN???"
Ja, du har ju sett den med mig och Denny för inte så längesedan väl?
"Nä, jag har bara sett dom gamla."
Jamen det var ju kanon, då hade vi en RIKTIG höjdarrulle att se ihop!
Fast med lite olika intressen iofs, jag kunde dräggla i Hugh och sonen i action...
Trodde jag ja...
När filmen sen börjar så säger speakerrösten:
"Denna filmen rekommenderas INTE till barn under 15 år!"
WHAT???
Dom andra X Men-filmerna är ju från 11!!!
Jaha, nähä...
Sonen började direkt böna och be, men "MAAAMMA, jag MÅSTE få se den, nu har jag ju sett fram emot den här HELA DAGEN och jag har ju sett dom andra!!!"
Ja, men dom andra var från 11 år, den här är våldsammare.
"Mammaaa, va faaaaan!!!"
Okej, okej, men när det blir FÖR våldsamt då blundar du när jag säger till, uppfattat?
"Ja, SJÄLVKLART", sa sonen.
Och så började vi se filmen.
Efter ett tag så säger sonen till mig:
"Mamma, tycker du HAN (Hugh Jackman) är snygg?
Ja, det skulle man nog kunna säga att jag tycker, faktiskt.
Om jag fick välja NÅGON MAN, efter Denny (förmodligen före också, om HUGH skulle knacka på vår dörr och vilja gifta sig med mig;), då skulle jag definitivt välja honom.
Han är jättesnygg!
Då säger min 10-årige son:
"Mamma...
Han är SKITSNYGG!!!!!!!"
(Se där, jag visste väl att han skulle bli bög!)
Ja min son, han är SKITSNYGG!
Och så satt vi där och SLICKADE i oss HUGH med ögonen och sonen sa inte en gång, inte två, utan FYRA gånger att Hugh var det snyggaste som fanns.
Och jag...
Kunde bara hålla med!
Det känds nästan som när jag och min bästis var och såg "Australia" och satt en hel film och sa:
"Gud vad snygg han är, jag döööör...", femtielva miljoner gånger på 3 timmar!
Ja, och inte en enda gång sa jag till honom att blunda.
Jag glömde liksom bort det.
Plus, han är van tyvärr.
Själv såg jag min första skräckis när jag var 10, "The Thing", föregångaren till Alien, som jag såg när jag var 12.
Och sonen såg ju filmen i vuxens sällskap...
Det gjorde aldrig jag.
Försökte jag rättfärdiga mig där nu, ja, jag tror bestämt att jag fösökte mig på det jaaaa.
Well...
Shoot me
Så nu är vi TVÅ i familjen som tycker att HUGH är SKITSNYGG!
Vidare så gjorde sonen HELA restaurang Munken uppmärksam på min ekonomi när vi var där på födelsedagsmiddag i torsdags.
Jag är mer än LOVLIGT PANK denna månaden.
Just nu har jag 40 kronor i plånboken att klara mig på tills barnbidraget kommer, och sonen har hört TILL LEDA i veckan att jag är nästintill pank, och har mycket dåligt med pengar.
Be inte om NÅGOT typ och vi äter ur frysen.
Så när vi var på Munken så fick sambon betala min mat och mormor sonens, ja det gäller att delegera ut utgifterna liksom...
Sonen sprang hela tiden och frågade mormor efter en det ena och en det andra, tillslut frågade jag i vanlig samtalston:
"Varför springer du till mormor och ber om pengar hela tiden?"
(Det jag BORDE ha sagt var: SLUTA att springa till mormor och be henne om pengar!)
Varpå min son SKRIKER till svar:
"Jamen DIG är det ju ingen idé att jag frågar, du är ju PANK!!!!!"
Alla började ju naturligtvis asgarva, även jag, och sa till sonen:
Du kan du skrika det LITE högre, jag tror inte dom längst bak i hörnet på restaurangen hörde!
Jag tyckte det var kul...
Men min MAMMA höll på att dö av skämmighet!
Att sonen stod och skrek ut att jag var pank inför släkt och restauranggäster, det var SÅ PINSAMT.
Men så är min mamma och jag från olika generationer också.
I hennes värld biter man ihop och håller skenet upp till varje pris.
I min värld bjuder man på att det finns sprickor i livet och att skenet inte alltid måste skina.
Det blir så jobbigt då...
Nu ska jag snart sussa, jag är helt slut.
En sista bild bara:
Guds gåva till kvinnan.
Sticka lugnt.
P.s. Ja, ni behöver inte vara oroliga om ni är nya läsare, sambon VET REDAN om min besatthet av HUGH och att jag är STENTÄND på karln.
Det var väl det ända jag sa i en vecka efter att jag sett Australia...
Och skrev på bloggen.
Besatt... D.s
Sonen, denne ständiga källa till glädje!
För det mesta iallafall
Vi börjar med gårdagen...
Jag råkade vara lite snabb i vändningarna när jag tittade i tidningen och läste tv-programmen.
Jag såg nämligen att på vår filmkanal så skulle dom visa "X Men, Origins Wolverine".
Och jag som INTE gillar actionfilm i vanliga fall, blev ELD och LÅGOR.
Ja, den enda actionfilm som förmodligen någonsin kommer falla mig i smaken, för att...
HUGH JACKMAN som spelar Wolverine är med.
Och vad jag tycker om honom är ju allmänt känt, han är ju snygg så jag blir helt till mig i trasorna.
Ja, han är ju inte bara snygg...
Han är...
Slurp...
Dräggel...
Ok, jag ska försöka samla ihop mig och fortsätta skriva och inte frossa i HUGH-bilder!
Iallafall, jag råkade då säga till sonen att det var "X Men Origins Wolverine" på tv, och att vi skulle se den senare på kvällen.
"HURRA, skrek sonen, FÅR JAG SE DEN???"
Ja, du har ju sett den med mig och Denny för inte så längesedan väl?
"Nä, jag har bara sett dom gamla."
Jamen det var ju kanon, då hade vi en RIKTIG höjdarrulle att se ihop!
Fast med lite olika intressen iofs, jag kunde dräggla i Hugh och sonen i action...
Trodde jag ja...
När filmen sen börjar så säger speakerrösten:
"Denna filmen rekommenderas INTE till barn under 15 år!"
WHAT???
Dom andra X Men-filmerna är ju från 11!!!
Jaha, nähä...
Sonen började direkt böna och be, men "MAAAMMA, jag MÅSTE få se den, nu har jag ju sett fram emot den här HELA DAGEN och jag har ju sett dom andra!!!"
Ja, men dom andra var från 11 år, den här är våldsammare.
"Mammaaa, va faaaaan!!!"
Okej, okej, men när det blir FÖR våldsamt då blundar du när jag säger till, uppfattat?
"Ja, SJÄLVKLART", sa sonen.
Och så började vi se filmen.
Efter ett tag så säger sonen till mig:
"Mamma, tycker du HAN (Hugh Jackman) är snygg?
Ja, det skulle man nog kunna säga att jag tycker, faktiskt.
Om jag fick välja NÅGON MAN, efter Denny (förmodligen före också, om HUGH skulle knacka på vår dörr och vilja gifta sig med mig;), då skulle jag definitivt välja honom.
Han är jättesnygg!
Då säger min 10-årige son:
"Mamma...
Han är SKITSNYGG!!!!!!!"
(Se där, jag visste väl att han skulle bli bög!)
Ja min son, han är SKITSNYGG!
Och så satt vi där och SLICKADE i oss HUGH med ögonen och sonen sa inte en gång, inte två, utan FYRA gånger att Hugh var det snyggaste som fanns.
Och jag...
Kunde bara hålla med!
Det känds nästan som när jag och min bästis var och såg "Australia" och satt en hel film och sa:
"Gud vad snygg han är, jag döööör...", femtielva miljoner gånger på 3 timmar!
Ja, och inte en enda gång sa jag till honom att blunda.
Jag glömde liksom bort det.
Plus, han är van tyvärr.
Själv såg jag min första skräckis när jag var 10, "The Thing", föregångaren till Alien, som jag såg när jag var 12.
Och sonen såg ju filmen i vuxens sällskap...
Det gjorde aldrig jag.
Försökte jag rättfärdiga mig där nu, ja, jag tror bestämt att jag fösökte mig på det jaaaa.
Well...
Shoot me
Så nu är vi TVÅ i familjen som tycker att HUGH är SKITSNYGG!
Vidare så gjorde sonen HELA restaurang Munken uppmärksam på min ekonomi när vi var där på födelsedagsmiddag i torsdags.
Jag är mer än LOVLIGT PANK denna månaden.
Just nu har jag 40 kronor i plånboken att klara mig på tills barnbidraget kommer, och sonen har hört TILL LEDA i veckan att jag är nästintill pank, och har mycket dåligt med pengar.
Be inte om NÅGOT typ och vi äter ur frysen.
Så när vi var på Munken så fick sambon betala min mat och mormor sonens, ja det gäller att delegera ut utgifterna liksom...
Sonen sprang hela tiden och frågade mormor efter en det ena och en det andra, tillslut frågade jag i vanlig samtalston:
"Varför springer du till mormor och ber om pengar hela tiden?"
(Det jag BORDE ha sagt var: SLUTA att springa till mormor och be henne om pengar!)
Varpå min son SKRIKER till svar:
"Jamen DIG är det ju ingen idé att jag frågar, du är ju PANK!!!!!"
Alla började ju naturligtvis asgarva, även jag, och sa till sonen:
Du kan du skrika det LITE högre, jag tror inte dom längst bak i hörnet på restaurangen hörde!
Jag tyckte det var kul...
Men min MAMMA höll på att dö av skämmighet!
Att sonen stod och skrek ut att jag var pank inför släkt och restauranggäster, det var SÅ PINSAMT.
Men så är min mamma och jag från olika generationer också.
I hennes värld biter man ihop och håller skenet upp till varje pris.
I min värld bjuder man på att det finns sprickor i livet och att skenet inte alltid måste skina.
Det blir så jobbigt då...
Nu ska jag snart sussa, jag är helt slut.
En sista bild bara:
Guds gåva till kvinnan.
Sticka lugnt.
P.s. Ja, ni behöver inte vara oroliga om ni är nya läsare, sambon VET REDAN om min besatthet av HUGH och att jag är STENTÄND på karln.
Det var väl det ända jag sa i en vecka efter att jag sett Australia...
Och skrev på bloggen.
Besatt... D.s
Kommentarer
Trackback
