Krya-på-dig kortet!

Nu har jag inte hunnit virka på en timme, men jag är snart klar med mössan och...
Jag har LYCKATS få till en exakt likadan som Virkverkets.
Minus garnet då, det är ju fulgarn, men kommer att gå att användas ändå.
Jag ska ha den själv
Bilder kommer lite senare.

Så tog jag ett beslut här idag, tänkte på det imorse och verkställde beslutet NYSS!

Förra året i oktober eller i början av november var Nybyggarna här på ett litet höstlov.
Då fick jag en present av dom, som jag har hängt i trappuppgången och där sätter jag lite teckningar och sånt som jag och sonen knåpar ihop ibland.
Så fick jag ett KRYA-PÅ-DIG KORT till, som jag satte upp och tänkte att:
Det kortet tar jag inte ner förrens jag känner mig NACKFRISK!

Dom senaste veckorna vet jag inte riktigt VAD som har hänt...
Men jag mår bara så bra.
Jag MÅR SOM MIG SJÄLV IGEN!
Jag kan knappt skriva det utan att nästan bli tårögd.
Men enda gångerna jag känner av nacken är vid MENSTID.
Jag tänker knappt på den ens om jag har ont.
Det blir bara bättre och bättre och jag utmanar mig själv med allt möjligt.
(utom bilar då, det känns lite för jobbigt just nu faktiskt...)
Men annars...
Jag känner mig frisk.
Jag satt till och med på det där sista p-mötet i nästan 4 timmar och kände inte ens AV NACKEN.

Så vad har hänt?
Inte vet jag, men livet är verkligen tillbaks.
Det är tillbaka där det slutade för 1½ år sedan.

Jag...
Tog då beslutet idag att ta bort krya-på-dig kortet.
Idag kände jag att det var dags.





Nu är jag så frisk jag kan bli.
Och läser man på kortet "Krya på dig, spelar ingen roll om det tar lite längre tid, eller om det går med raska kliv, bara det går framåt!"
Ja...
Fort gick det inte, tålamod har jag INTE HAFT, ett helvete har det varit, det gick framåt fastän jag inte märkte det så mycket, och nu mår jag BRA.
Fast slänga kortet gör jag inte.
Jag är lite för skrockfull för det.
Jag fick en liten olivkrans som som sonen gjorde en av dom jobbigaste dagarna...
Och jag har kortet...
Dom ska jag spara som en symbol för den här tiden.
Dom har betytt något för mig som jag inte ens kan förklara.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0