Skratt-Terapi!

Hå och hej med Farbror Frej...

Nu, klockan 15.05 har min rumpa landat i soffan!
Jag har varit på födelsedagsfika.

Mitt lilla gudbarn, för övrigt SNART tonåring, men inte riktigt...
Fyllde ju år häromdagen.
Idag var vi på Skafferiet och firade henne.
Cafe Latté och hallonpaj med vaniljsås för min del.
Vi hade en liten mysig stund och hon fick presenter.

Jag vaknade idag och vart dock MÄKTA förvånad!

Igår var vi ju bjudna på middag och innan vi åkte så "varnade" jag sambon och sa att jag har så ONT...
Så vi kan inte bli långvariga ikväll.
Det brann, värkte och STACK i nacke, axlar och arm, riktigt djävlig var värken.
Vi kom laddade med kuddar till våra vänner, och mitt humör var LÅNGT nere i skorna.

Men så hade dom bjudit in ett annat par också så jag tänkte:
Ok, nu plockar du fram lite HAPPY-MADDE och försöker...
DET blev inte SÅ svårt kan jag säga :D

Vi fick en URGOD middag, mycket trevligt sällskap, spel och en MASSA ASGARV.

Jag tittade på klockan vid spisen 01.00 ca (vi kom vid 18-tiden) och tänker:
Hm, den där klockan måste gå fel, hon kan inte vara mer än 23.00 max.

Vid 01.30 undrar sambon hur jag har det med värken, och OM jag egentligen har koll på klockan?
Jag har skitont, men JÄTTEKUL och SÅ mycket är ju inte klockan, hon är väl 23.30?
Nä, klockan ÄR faktiskt 01.30.
Va???
Oj, nä men, ONT har jag men TRÖTT är jag inte.

02.10 någonting åkte vi därifrån...
Och DÅ...
Hade jag sådan värk så jag kände mig färdig för AVRÄTTNING på studs.

Vaknar idag vid klockan 09 ca.
Och har ENDAST den diffusa, svaga värken!
?????????
Jag står lika frågande som efter alla små skojsiga sammankomster, julafton, NYÅRSAFTON och bara UNDRAR:
Hur i HELVETE är det möjligt?????
Hur FAN är det möjligt?
HUR?

Och ställer mig frågan:
Finns det SKRATT-TERAPI att få som behandlig någonstans inom den gotländska sjukvården?????

För som det känns nu...
Dom gångerna jag skrattat mig igenom en hel kväll...
Är värken hanterbar dagen efter.
Jag får ta mig fan INTE ihop det här.
Och kan NÅGON förklara, PLEASE DO!

Alltså jag vet ju det där med skrattendorfinerna och välbefinnande men...
Jag får faktiskt ÄNDÅ inte ihop det.
Det känns inte rimligt efter sådan ansträngning av nacke och axlar DET FAKTISKT INNEBÄR att skratta, gestikulera, skojsa själv, att jag ska vara nästintill värkfri.
Men ACK så skönt!

Så...
Kvällen var KUL igår och vi lärde känna TVÅ SKÖNINGAR, och dagen idag har varit BRA och mysig!
Då står jag ut.
Iallafall tills imorgon ;)

Dagen började med en promenad och sedan dusch och därefter fika.
Så det har typ gått i ett.
Och nu är jag som sagt i soffan, och där stannar jag.

Och imorgon ringer jag inte bara försäkringsbolaget utan OXÅ kommunen och frågar efter första bästa SKRATT-TERAPIGRUPP och anmäler mitt intresse ;)
Tyvärr lär jag nog kamma NOLL på BÅDA samtalen.
Ingen skratt-terapi lär finnas och INGA pengar ut i förskott.

Dags att STARTA en skrattgrupp då kanske, med ALTERNATIV skrattvård för oss HANDIKAPPADE som "HELST-gärna-INTE" vill ta medicin???
Sticka lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0