Telefonkö!

Nu har jag precis kommit in från trädgården!

Jag ÄR pepparkakebrun, brunbrun liksom.
Jag är brunare än jag varit sedan jag fick rosacea för några år sedan!
Undrar vad DET gör för rosacean att jag solar så mycket?
Jag har ju inga utslag av solen i ansiktet för det skyddar jag bra...
Men ändå, jag blir lite halvorolig!

Så har det blossat upp en LITEN debatt på min mail, med betoningen på LITEN.
Jag har fått TVÅ mail till med anledning av att "försöka ändra på sin man".

"Varför försöka ändra på någon, blev man inte kär i den personen en gång?"

Eeh, jo...

Nu vet jag inte hur gammal du är som skrivit, eller vilken typ av person DU ÄR...
Men jag skulle gära vilja generalisera det så att:
Först blir man förälskad och då är ALLA små egenheter gulliga.
Sen blir man KÄR och då är man fortfarande i en liten dimma av förnekelse vad gäller "små gulliga egenheter..."
SEN...
Kommer VARDAGEN och man kanske har bott ihop ett tag...
Och DÅ...
Är KANSKE inte alla egenheter så JÄTTEGULLIGA längre!
Då kanske man får TOKDÅRA tillslut...
På VISSA saker!

Men det betyder inte att man inte älskar sin partner längre!
Man bara vågar visa sin rätta natur.
(Min råkar vara av Hitler-natur!
SPECIELLT sen jag fick whiplash.
Då är den påbackad av Hitler+Stalin!
Och det...
Kan vara krävande ;)

Men herregud, det behöver återigen INTE vara SÅ allvarligt.
Man gör det faktiskt lite till kvinns.
Det kan vara allt från att klaga på FEL SLIPS på väg till en fest, att soporna börjar FÅ BEN och gå ut av sig själva, att man duschar varmt och svettas efter en dusch...
Typ.

Sen var det ett mail som uttryckte sig:
"Treårs trotsen är en välkänd, manlig sjukdom, den är KRONISK!"

Ja, jag börjar misstänka det jag också.
Sen är det väl så också att VI KVINNOR...
Vi har alltid rätt i vad vi tycker och tänker i ett förhållande...
Behöver jag skriva "ha, ha" efter den raden?

Annars har jag suttit i telefonkö idag i....

EN TIMME OCH TIO MINUTER!!!!!!!!
Hela samtalet till "Kommunal" tog 1.18 minuter, och telefonkön höll på och göra mig skvatt galen!
Jag började på plats 67 och det var den längsta nedräkningen i världshistorien, att få komma fram och få göra sitt ärende.

Dessutom hade jag tagit med mig våran bärbara ut.

Och i och med att TÄCKNINGEN var dålig från vår station inne...
Var jag tvungen att stå på exakt samma ställe för att inte bryta linjen och få börja om från början.
Jag var både panikslagen av att få börja om i "KÖN FRÅN HELVETET" och urtrött på att vänta.
När jag väl kom fram tog samtalet 8 minuter.
Jisses, jag vart helt slut av all anspänning, jag nästan DOG i solstolen!

Nu ska jag hoppa i duschen, vi ska på barnkalas on någon timme.
Min systerdotter...
Höll jag på att skriva, nej, mitt kusinbarn, tillika GUDDOTTER fyller år!
Vi ska dit hela familjen och nu...
UPPFRÄSCHNING!
Och jag ska duscha SVALT upplyningsvis ;D
Sticka lugnt.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0