Känslor som leker tvättmaskin...

Vad kan man säga om den här dagen då...?

Jo, jag skulle kunna skriva en hel djävla avhandling!
Men tyvärr orkar jag inte det!
Jag har känslor som leker tvättmaskin och jag behöver låta maskinen gå klart, låta känslorna torka...
Sen ska jag SORTERA och plocka in i rätt byråar, typ...


Det är BRA och lite dåligt.
Jag har varit hos min NYA sjukgymnast och känner att hon är det jag VERKLIGEN behöver.
Jag har kommit RÄTT.
Hon hade mycket klokheter att komma med och därav tvättmaskinskänslan.
Som sagt, jag behöver sortera och återkomma i ämnet.

Jag var MENTALT dränerad efter 1 timme och en kvart hos sjukgymasten.
Nacken värkte värre än värst och med två dagar med värk...
Då är jag mer än SLUT.
Men det är inte mycket att göra åt.
Bara att ta det för vad det är, dagen och livet måste gå vidare.

Eftersom det skulle bli dåligt väder idag, hade jag och Syster-Yster bestämt oss för presentinköp.
Efter sjukgymnasten så mötte jag upp henne på Öster.
Vi shoppade och hittade NOG riktigt bra presenter.



Jag tror inte födelsedagsbarnet läser min blogg, alltså vågar jag nog lägga upp en bild på serien av porslinet vi köpt.
Hennes man läser förmodligen, men han är redan "invigd" i presenten ändå.
Vi köpte Mateus porslin, MYCKET fina färger och jättefina bruksföremål.
Vi valde turkos.
Och jag ringde och dubbelkollade med maken, en av mina fina kusiner!

Han tyckte nog jag VAR MER än CORNY när jag började fråga om porslinet skulle MATCHAS med kuddarna i hemmet också...
JA, sån´t kan jag tänka på ibland liksom.
Att färgerna ska "gå igen" i inredningen.
Att det ska matcha det MESTA man har, så det används!
Och han sa:
"Och det vill du att JAG ska ta ställning till???"
Ja, ibland tänker jag nästan på att jag ska matcha saker med mina dalahästar i hemmet också vet du...
Och han...
Skrattade!

Vi fixade det, och lite extra presenter som Syster-Yster skulle ha (fast det gjorde vi egentligen FÖRST och sen porslinet ;).
Så åt vi "Mack-lunch" på ett ställe i Hästgatsbacken, brevid "La Vie".
Det var ingen vidare lunch faktiskt.
Jag tog ost&skink baguette, den var så seg så jag fick nackskada bara av att FÖRSÖKA äta den.
Min kusin tog någon varm macka.
Den SÅG inge vidare god ut.
Det VAR den inte heller.
Inget ställe vi går till igen och äter iallafall.
Men BAKVERKEN såg goda ut, kanske man testar DET någon gång då isåfall.

Sen stolpade jag hemåt.
Köpte en ny bok på vägen, "Hallonbåtsflyktingen" av Miika Nousiainen och är lite härligt spänd av förväntan inför den läsningen.
Jag har hört både ris och ros och att den tydligen ska bjuda på många skratt.
Jag behöver skratt, så jag tar chansen och läser den.

Men först ska jag läsa klart den jag håller på med "Iskallt och stenhårt" av Rikard Flinga.
INGEN HÖJDARBOK, men jag pendlar lite mellan att tycka "INTRESSANT", "SKITTRIST" till "Jag förstår mig inte på människan, är han ond eller god eller VAD?"...
Det handlar om en kille som var/är född amerikan men med svenska föräldrar, som blir kriminell, sitter i amerikanska fängelser och sedan ansöker on att få bli förflyttad till svenskt fängelse.
och jag har blandade känslor, som jag skrev ovan.
Jag får inte riktigt GREPP om karln.
Nog om det...

Just nu är statusen ganska bra.
Det jobbiga värken har jag stävjt med spikmatta, mental nedvarvning sen jag kom hem, och lite bloggande.
Nu ska jag pussa på min nyduschade son.
Varva ner ännu mer.
Jag kommer nog återkomma.
Sticka lugnt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0