Student!
Nu är det PARTY på Visbys gator, det ska gudarna veta...
"Sjung om studentens lyckliga da´r..."
Och dom första vagnarna i kortegen verkade inte ha lika roligt som dom sista!
Där var det ÖS så det räckte och blev över.
TYVÄRR i min iver att vara en "KÄCK" åskådare som vinkar när studenterna vinkar, så tänkte jag mig inte för först...
Utan vinkade HÅRT och i takt med musiken med min vänstra arm.
Så nu...
ONT!
Men jag ska försöka vila bort skiten.
En kille på en vagn inte bara vinkade, han gjorde RUNK-GESTER när han åkte förbi och jag stod och vinkade så fint...
GULLIGT av honom.
Jag kände mig mycket hedrad, VERKLIGEN.
Från och med nu, kan ni kalla mig COUGAR-MADDE!
Annars så kom sonen hem, I ETT ENDA STYCKE!
Inga bitar föll av honom på vägen hem.
Men han kom hem SJÄLV.
Dom hade haft sällskap istället, så det blev ingen lek.
Han var lite "laidback" och nöjd när han kom instrosandes här på tomten.
"Tjena..."
Hej, hej...
Och efter förklaringen om varför han kom hem själv sa han:
"Jag går hem själv imorgon också, MED SÄLLSKAP!"
Oki, gör du det.
Och jag ringde min bästis och halvgnällde att NU är han så HIMLA STOR!!!!!
Och hon sa:
"Undrar om dom gick HAND-i-HAND hem, som VI brukade göra...?"
Tror inte det sa jag, vi var yngre, dom här är TUFFISAR.
"Mmmm, jo, det är klart.
Ja, då har du kommit över den tröskeln också, och han har fått bli ännu lite självständigare."
Ja...
Fast på ETT sätt är det med ett visst mått stolthet också, att han blivit så stor.
IKVÄLL ska jag mäta honom på längden.
Annars idag så blev det motion, och HÄLLARNA en sommardag som denna, folktom...
Sol, vindstilla och GUD va härligt det var!
Och så luktar det BLOMMOR, hav och fåglar som kvittrar.
DÅ är det magiskt mina vänner.
Jag tittade på båtar som var ute och racade på havet, fåglar...
Sen kom jag hem och har suttit och läst i trädgården, aktat min HUD ;D
När sonen kom hem så gjorde jag en liten rabarberpaj med jordgubbar, fikade jag, han och mamma förut...
Nu ska jag gå ut i bersån igen.
Det är MAGISKT varmt och MAGISKT härligt...
Snälla sommaren, stanna kvar nu!
Sticka lugnt.
"Sjung om studentens lyckliga da´r..."
Och dom första vagnarna i kortegen verkade inte ha lika roligt som dom sista!
Där var det ÖS så det räckte och blev över.
TYVÄRR i min iver att vara en "KÄCK" åskådare som vinkar när studenterna vinkar, så tänkte jag mig inte för först...
Utan vinkade HÅRT och i takt med musiken med min vänstra arm.
Så nu...
ONT!
Men jag ska försöka vila bort skiten.
En kille på en vagn inte bara vinkade, han gjorde RUNK-GESTER när han åkte förbi och jag stod och vinkade så fint...
GULLIGT av honom.
Jag kände mig mycket hedrad, VERKLIGEN.
Från och med nu, kan ni kalla mig COUGAR-MADDE!
Annars så kom sonen hem, I ETT ENDA STYCKE!
Inga bitar föll av honom på vägen hem.
Men han kom hem SJÄLV.
Dom hade haft sällskap istället, så det blev ingen lek.
Han var lite "laidback" och nöjd när han kom instrosandes här på tomten.
"Tjena..."
Hej, hej...
Och efter förklaringen om varför han kom hem själv sa han:
"Jag går hem själv imorgon också, MED SÄLLSKAP!"
Oki, gör du det.
Och jag ringde min bästis och halvgnällde att NU är han så HIMLA STOR!!!!!
Och hon sa:
"Undrar om dom gick HAND-i-HAND hem, som VI brukade göra...?"
Tror inte det sa jag, vi var yngre, dom här är TUFFISAR.
"Mmmm, jo, det är klart.
Ja, då har du kommit över den tröskeln också, och han har fått bli ännu lite självständigare."
Ja...
Fast på ETT sätt är det med ett visst mått stolthet också, att han blivit så stor.
IKVÄLL ska jag mäta honom på längden.
Annars idag så blev det motion, och HÄLLARNA en sommardag som denna, folktom...
Sol, vindstilla och GUD va härligt det var!
Och så luktar det BLOMMOR, hav och fåglar som kvittrar.
DÅ är det magiskt mina vänner.
Jag tittade på båtar som var ute och racade på havet, fåglar...
Sen kom jag hem och har suttit och läst i trädgården, aktat min HUD ;D
När sonen kom hem så gjorde jag en liten rabarberpaj med jordgubbar, fikade jag, han och mamma förut...
Nu ska jag gå ut i bersån igen.
Det är MAGISKT varmt och MAGISKT härligt...
Snälla sommaren, stanna kvar nu!
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
