Tackade nästan gud...
Vad börjar man berätta om en dag som denna...?
Well, regnet satte stopp för det mesta!
Jag började KLOTTRA under dötid på jobbet.
Hm...
HUR skulle Madde se ut i "Muminvärlden" var temat.
Och så satt jag från och till och klottrade.
Tillslut blev jag mig själv GANSKA LIK, tycker jag...
Larsson-näsan kom med, smajlet, ansiktsformen, håret blev dock "sådär", det skulle varit mer lång-vågigt än krulligt.
Nästan spitting image.
Så kan det bli när Madde goes Mumin.
Minus brillorna då, men mina ALTEREGON har ju aldrig brillor.
I min fantasi är jag glasögonlös
Efter jobbet så skulle jag springa in på Rusta för att köpa ett svart garn till ett nytt projekt och vet ni vad jag hittar???
Jo...
Garnet som jag stickar en rundsjal i (som jag ska ha själv) och som skulle UTGÅ ur sortimentet.
Och som dom inte skulle få in fler av!!!!
Som det bara fanns ett kvar av sist, när jag behövde TVÅ.
HURRA, då kunde jag köpa det 4:e nystanet som behövdes.
Och så köpte jag fyra till, för jag ÄLSKAR färgen på garnet, man vet aldrig om det kommer till användning.
Fy för i helskotta vad glad jag blev.
Jag jublade ut från Rusta och tackade NÄSTAN GUD!
Så blev det en snabbis in på Jysk där jag köpte en huvudkudde till jobbet, den jag har tar ju livet av nacken när jag sover där.
Och ett nytt, fräscht duschdraperi.
Himla massa pengar som rann iväg.
Men det BÄSTA/sämsta av allt...
När jag kom hem så hade dom där GUBBYXORNA kommit som jag beställt från HM.
Och dom var ju SKITSNYGGA, satt som en SMÄCK, men...
Jag har ett problem.
Jag älskar ju supertajta byxor, gillar när det smiter åt runt låren och när jag får på mig ett par byxor som är lösa i låren...
Då får jag för mig att låren känns tjocka.
Helt SJUKT hopplöst.
Och hur djävla töntigt som helst!
För det gäller inte när jag tar på mig mysbyxor på kvällstid eller linnebyxor på sommaren.
Men i övrigt, när jag ska vara vardags-ut-o-visa-mig-snygg, då tycker jag att det blir kraftiga lår.
En gammal rest från ätstörningsåren.
Det är som om reptil-ätstörningshjärnan kopplar på och jag känner mig lår-tjock.
Well, well, jag ska försöka överkomma detta fenomen för jag älskar verkligen byxorna.
Jag behåller dom och skiter i mig själv och mina dumma idéer.
Well, regnet satte stopp för det mesta!
Jag började KLOTTRA under dötid på jobbet.
Hm...
HUR skulle Madde se ut i "Muminvärlden" var temat.
Och så satt jag från och till och klottrade.
Tillslut blev jag mig själv GANSKA LIK, tycker jag...
Larsson-näsan kom med, smajlet, ansiktsformen, håret blev dock "sådär", det skulle varit mer lång-vågigt än krulligt.
Nästan spitting image.
Så kan det bli när Madde goes Mumin.
Minus brillorna då, men mina ALTEREGON har ju aldrig brillor.
I min fantasi är jag glasögonlös
Efter jobbet så skulle jag springa in på Rusta för att köpa ett svart garn till ett nytt projekt och vet ni vad jag hittar???
Jo...
Garnet som jag stickar en rundsjal i (som jag ska ha själv) och som skulle UTGÅ ur sortimentet.
Och som dom inte skulle få in fler av!!!!
Som det bara fanns ett kvar av sist, när jag behövde TVÅ.
HURRA, då kunde jag köpa det 4:e nystanet som behövdes.
Och så köpte jag fyra till, för jag ÄLSKAR färgen på garnet, man vet aldrig om det kommer till användning.
Fy för i helskotta vad glad jag blev.
Jag jublade ut från Rusta och tackade NÄSTAN GUD!
Så blev det en snabbis in på Jysk där jag köpte en huvudkudde till jobbet, den jag har tar ju livet av nacken när jag sover där.
Och ett nytt, fräscht duschdraperi.
Himla massa pengar som rann iväg.
Men det BÄSTA/sämsta av allt...
När jag kom hem så hade dom där GUBBYXORNA kommit som jag beställt från HM.
Och dom var ju SKITSNYGGA, satt som en SMÄCK, men...
Jag har ett problem.
Jag älskar ju supertajta byxor, gillar när det smiter åt runt låren och när jag får på mig ett par byxor som är lösa i låren...
Då får jag för mig att låren känns tjocka.
Helt SJUKT hopplöst.
Och hur djävla töntigt som helst!
För det gäller inte när jag tar på mig mysbyxor på kvällstid eller linnebyxor på sommaren.
Men i övrigt, när jag ska vara vardags-ut-o-visa-mig-snygg, då tycker jag att det blir kraftiga lår.
En gammal rest från ätstörningsåren.
Det är som om reptil-ätstörningshjärnan kopplar på och jag känner mig lår-tjock.
Well, well, jag ska försöka överkomma detta fenomen för jag älskar verkligen byxorna.
Jag behåller dom och skiter i mig själv och mina dumma idéer.
Kommentarer
Postat av: Kristina
Åh, vad kul med garnet! Jag var in på Rusta i Uppsala för någon vecka sedan och där fanns det inte ett nystan kvar av det garnet.... kanske ska kolla igen nån gång framöver om jag kommer ditåt.
Postat av: Bloggaren Herself
Ja, jag blev så himla glad så det var inte klokt!!!
Nu kan jag fortsätta på min halsduk och få den som jag vill ha den :D
Hoppas du har samma tur som jag!
Kramkram
Trackback
