Dom "RÄTT" smala benen...

Morgonen startade med sol och fint väder.
Jag hann med promenad i solskenet, nu...
Höstgrått och höstkallt!
Jag har tänt ljus i vårat hus.

Jag och sonen var uppe till 01 igår, så jag vaknade lite sent.
Alltså blev morgonen lite försenad...
Men vi var båda pigga, så då får man ju passa på.
Desto segare idag.

Och så har jag legat med min vänsterhand ihopvikt UNDER MIG när jag sov inatt!
Det gör jätteont!!!!
Jag tror jag måste linda handen för den känns nästan som om den vore STUKAD.
Jag har förmodligen legat länge på den under natten.
Djävla osis.

MEN...
Det hindrar mig inte från att virka
Jag ska göra klart den kornblå sjalen idag.

Sonen vill inte leka med nån.
Han vill vila.
Jag förstår honom.
Här tar han sig tid att vila och pyssla, det är inte alltid han kan det.
"Jag vill bara slappa mamma..."
Var svaret när jag frågade om han inte skulle ringa nån och leka med.

Oki, då slappar vi väl ALLA då.
Vädret inbjuder inte till något annat heller.
Rätt skönt faktiskt.
Igår hade jag faktiskt LITE dåligt samvete att vi inte tog vara på det soliga vädret, men idag...
Då kan vi slappa IGEN, med gott samvete
Sambon står för maten idag.
Han tog på sig tänkarluvan och det han kom fram till var:
Kött, pommes och bearnaisesås.
Suprise!!!
Eller inte.
Jag skulle nog kunna tänka mig något annat.
Såklart

Jag vill gärna ha något grytaktigt eller soppa kanske.
Inte något som bara dryper av FETT.
Isch...
Nä, jag vill ha något fräscht, men då lär jag väl få ställa mig vid spisen själv.
Och det...
Orkar jag inte.
Jag hoppas han tänker om.
(gnäll, gnäll, gnäll... ;)
Jag vill inte däcka i soffan i en läbbig matkoma pga av onyttig mat.

Så ett hopp till min MOR, som är...
Rätt kul ibland.

När vi hade varit och köpt garn och var på väg mot Rusta (häromdagen), så säger hon efter att ha tittat på mina ben (?) i bilen:
"Du har rätt smala och snygga ben faktiskt.
Var glad hörru, för dom har du ärvt av mig!!!"
Snacka om att kunna ge en komplimang till en person, men samtidigt kunna berömma sig SJÄLV också!
DET...
Kallar jag proffsigt!

Själv hade jag lust att svara:
JA, och TACK för dom FINFINA ÅDERBRÅCKEN som håller på att tränga fram på benen också!!!
Dom är verkligen toppensnygga!
Men det sa jag inte.
Jag höll med och tackade för mina ANDRA, braiga gener, dom RÄTT smala benen
Nu...
Mot sjalen.
Sticka lugnt.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0