Behov av handvävare?

Vaknat, ätit vörtbullescones, kaffe och morgon-tv på 4:an.
Men jag gillar inte Jesper som är morgonvärd.
Jag gillade inte Lasse Bengtsson, han var ännu dåligare.
Jag tycker att dom borde sätta dit någon annan.
Bara en liten tv-åsikt...

Jag satt här och funderade på PROMENAD eller INTE promenad.
Vädret inbjöd med sol och allt.
Så kom ett jättemoln och la sig över Casa de Sud, och jag funderade på om inte jag gick tillräckligt igår?
Hm...
För jag tappade liksom lusten när molnet kom.
Kanske jag tar en promenad senare, en vanlig promenad, ingen sportpromenad.

Jag har så många projekt nu så jag blir lite splittrad.
Jag ska göra klart det havsblågröna sjalen idag, sen fixa svart garn och titta på tyg.
Jag är nämligen djäkligt SYSUGEN.

Och appropå sysugen...

På nyheterna var det dock lite DEPPIGA nyheter för en handarbetstok som en själv.
Hur många finns det egentligen kvar som håller på med handarbete?
Inte många, det är inte som "förr i tiden", KUNSKAP går om intet!
Yrkesskoleutbildningar läggs ner på löpande band.
Skolorna/linjerna får söka bidrag och då ser "STOREBROR med spargrisen" och kollar vad behovet finns.
KONKERANSBEHOVET...
(Ja, det är så mycket konkurens i samhället så det är inte klokt.
Bara dom starkaste överlever.
Som alltid...
)
Det hade kollats på arbetsförmedlingen vad behovet av HANDVÄVARE finns...
Det fanns tydligen inget behov.

Så då läggs nu "Yrkesvävarutbildningen" läggs ner.
Och som en lärare sa:
"Det är kunskap som går till spillo för alltid!"
Linjen kan inte fortsätta utan bidrag, fast det finns elever som vill gå.
Och en man uttalade sig och sa att "dom flesta handvävare är egna företagare", så då är det väl klart att det inte SYNS eller FINNS något behov på arbetsförmedlingen.

Sorgligt.

Som gammal elev på Folkan och ha gått "Textila Hanverkslinjen" kan jag säga att det var något jag alltid kommer bära med mig i hjärtat och tänka på som LYCKA.
I den bemärkelsen att få umgås med likasinnande och få lära sig GRUNDEN i ett gammalt, vackert hantverk.
SÅ LYRISK jag var under den tiden, det har jag nog aldrig varit i hela mitt liv.
Jag var HÖG på skolan och HÖG på att få umgås med likasinnande dagarna i ända.
Alla i klassen var duktiga och alla var OLIKA.
Vi hade alla olika stilar, och ÄNDÅ var allas stilar SKITCOOLA och vackra.
Visst, vi pratade en hel del privatliv, vi hade alla ganska många anledningar varför vi var där.
För många av oss var det ett ANDNINGSHÅL i livet.
MEN...
Vi andades och levde HANTVERK också, det var den största gemenskapen.
Och att få sitta i en svinkall skolsal, med två eller tre andra klasskompisar, PRATA, skratta, hålla sig varm av att arbeta med vävstolen och ibland bara lyssna på dunkandet från vävstolen...
Det var meditation trots att man jobbade.

Jag hade gärna sett att utbildningar kunde få vara kvar, och att det inte BARA handlar om pengar jämt.
Alla vill inte bli ekonomiska rådgivare åt statsministern, bli mäklare och tjäna snabba cash eller fläka ut sig i tv och bli kända för att man knullat någon på bästa sändningstid, eller gifta sig rikt och göra ingenting.
Några av oss skulle vilja att handarbetstraditioner bevaras.
Det finns snart inga kvar om samhället bara koncentrerar sig på STORA SNABBA CASH.
Jag undrar vad som läggs ner härnäst...?

Nu ska jag dammsuga.
Sen handarbeta.








Kommentarer
Postat av: veronica tvärs över vägen

åh jag älskar att "handarbeta". är supermysigt och avstressande att sätta sig vd köksbordet å dra fram broderiet och sy lite. skall snart påbörja en jultavla. tror det finns många där ute som egentligen skulle älska att pyssla med garn å tråd å stickor men dem skäms för att erkänna det, vad det nu är att skämmas för!?

jag kommer defenitivt föra handarbetet vidare till mina framtida ungar.

kramis på dig. älskar din blogg förresten ;o)

2010-10-16 @ 19:34:41
Postat av: Bloggaren Herself

Jag kan bara hålla med, det är SÅ underbart att få sitta och skapa.

För mig är det som meditaion.

KRAM tillbaka sötnos och TACK för att du gillar bloggen :D

2010-10-17 @ 00:14:52
URL: http://stickqvick.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0