Som ett gigantiskt klädberg...

Idag hade jag tur...
Att jag hade en kort dag på jobbet.
Det hände som hände var att jag förmodligen hade på mig för tunna kläder.
Jag trodde det skulle vara varmare än vad det var, när jag trampade iväg på morgonen.
Kom till jobbet och var ISKALL.
Drack té, hade halsduk på mig inomhus, men inget hjälpte.
Jag fick inte upp värmen.

När det sen blev promenerade ute igen, blev det ännu värre.
Jag frös som en hund, ända in i märgen.
Mer té efter den promenaden och nacken vart totalt LÅST.
Jag har aldrig varit med om maken, jag kunde knappt vrida på nacken pga stelhet och smärta.
Sen var det dags att GÅ HEM också.
Solen sken, lite vind och jag nästan sprang hem för att få ta en skållhet dusch och värma upp musklerna.
Jesus...

Kom hem här och av med kläderna på kroppen som kändes som ett ton.
In till det efterlängtade skållheta vattnet.
Jag skulle velat ha ett badkar just idag.

Nu sitter jag i soffan i varma myskläder, sticketröja, halsduk och inlindad i en fleecepläd för att hålla värmen.
Det är liksom varmt i lägenheten men jag har Nordpolen i min kropp.
Kanske det inte är att jag haft för tunna kläder på mig...?
Tänk om jag åker på en NY förkylning när jag precis HAFT en riktig körare.
Då blir jag tokig.
Någon liten känsla säger mig att jag kan ha den djävla oturen.
Jag känner mig djävligt ur form igen, jag känner att all min vanliga ork är puts väck.
Och så vill jag inte ha det, jag vill vara som vanligt.


Ja, jag sitter här som ett GIGANTISKT KLÄDBERG, alternativ RUGGUGGLA, och väntar på mat.
Jag orkar inte laga mat och jag vill ha FET MAT, så vi beställer hem idag, sambon får fixa.
Jag rör mig inte en millimeter.
Ute försvann solen och det är supertjock dimma.
Jag ska tända lite ljus.
Återkommer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0