Mot Norge i fantasin...
Och nobelpriset i litteratur...
Gick inte till en svår poet från turkiet som odlar getter...
Det gick till Mario Vargas, en för mig totalt okänd författare.
Han skulle lika gärna kunnat vara getodlare.
Han ska vara stor inom den spansktalande världen.
Jag ska se om det finns någon bok som känns tilltalande, och kanske läsa den.
Jag hade velat sitta uppe och virka lite till...
Eftersom jag är värkfri.
Men sonen ska till skolan imorgon och då måste jag ju naturligtvis också upp.
Vi såg Robinson, sonen och jag.
Jag känner SAME, SAME.
Sonen tycker att det är TUFFT och att Paolo Roberto är superdupertuff.
Och jag tänkte:
Robinson har väl funnits sen jag var i sonens ålder typ, nästan iallafall.
Då var det Harald "Tröttiger" i svettig kakidress, lite HETARE DÅ än nu.
SÅ GÄSPIGT.
Och så vann Robinson Martin för att han VAR en sann överlevare.
Nu paktas det bara och dom bästa ryker, för att dom är FÖR duktiga på att överleva.
Urtrist.
Så egentligen vill jag bojkotta, men sonen vill se.
Jag får se hur länge jag står ut.
Men kul att det är en norrlands-gotlänning med, som verkar gör bra ifrån sig.
Tv4 verkar ha en gotlandshöst med Idol-Olle och Robinson-Daniel.
Min norgedeckare har tagit sig lite.
Runt sidan 95-100 någonstans tog det sig i spänningsfaktor.
Fast det märks att författaren har skrivit typ ( mycket TYP i inläggen idag ) några böcker INNAN den här boken.
För jag hänger inte riktigt med i vad som hänt kollegor i tidigare böcker om huvudpersons-snuten.
Men det går ändå.
Nu börjar det som sagt iallafall bli spännande.
Mot Norge, i fantasin
Sticka lugnt.
Gick inte till en svår poet från turkiet som odlar getter...
Det gick till Mario Vargas, en för mig totalt okänd författare.
Han skulle lika gärna kunnat vara getodlare.
Han ska vara stor inom den spansktalande världen.
Jag ska se om det finns någon bok som känns tilltalande, och kanske läsa den.
Jag hade velat sitta uppe och virka lite till...
Eftersom jag är värkfri.
Men sonen ska till skolan imorgon och då måste jag ju naturligtvis också upp.
Vi såg Robinson, sonen och jag.
Jag känner SAME, SAME.
Sonen tycker att det är TUFFT och att Paolo Roberto är superdupertuff.
Och jag tänkte:
Robinson har väl funnits sen jag var i sonens ålder typ, nästan iallafall.
Då var det Harald "Tröttiger" i svettig kakidress, lite HETARE DÅ än nu.
SÅ GÄSPIGT.
Och så vann Robinson Martin för att han VAR en sann överlevare.
Nu paktas det bara och dom bästa ryker, för att dom är FÖR duktiga på att överleva.
Urtrist.
Så egentligen vill jag bojkotta, men sonen vill se.
Jag får se hur länge jag står ut.
Men kul att det är en norrlands-gotlänning med, som verkar gör bra ifrån sig.
Tv4 verkar ha en gotlandshöst med Idol-Olle och Robinson-Daniel.
Min norgedeckare har tagit sig lite.
Runt sidan 95-100 någonstans tog det sig i spänningsfaktor.
Fast det märks att författaren har skrivit typ ( mycket TYP i inläggen idag ) några böcker INNAN den här boken.
För jag hänger inte riktigt med i vad som hänt kollegor i tidigare böcker om huvudpersons-snuten.
Men det går ändå.
Nu börjar det som sagt iallafall bli spännande.
Mot Norge, i fantasin
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
