465 000:-
Hemma igen och är om möjligt ännu tröttare än igår!
Men jag ska bara luncha med kusinen så det blir en SOFT dag idag.
Jag är på slutspurten på den rosa finsjalen, den ska bli klar under dagen.
Alltså har jag kommit hem från jobbet, röjt lite, och dricker nu morgonkaffe.
Ingen idé att äta frukost om jag ändå ska äta lunch om en liten stund.
När jag kom hem kunde jag konstatera att Milou inte luktar gott!
Mamma sa, när jag påpekade detta vid pussandet när jag kom hem:
"Nä, hon luktar HUND!"
Ja, det gör hon verkligen, med något MYSKO inslag.
Det får bli en dusch för henne senare, det var väl ett tag sedan.
Vi är så vana att hon luktar HAV eller SCHAMPO, så HUNDLUKT det vill vi inte veta av
Så agendan för idag ser ut som följer:
1. Luncha.
2. Handla.
3. Bada hund.
4. Virka.
Igår ville jag som "mamma" gå och läsa lusen av en tonåring, men jag kunde tyvärr inte öppna munnen i den situationen.
OM...
Jag ser den unge mannen framöver på stan...
Gissa om jag ska gå fram och tala om för honom HUR man uppför sig.
Jag kan inte skriva mer om vad och varför jag vill läsa lusen av en ungdom...
Men jag kan säga att jag har hans ansikte och kroppshydda memorerad i skallen, han kommer INTE komma undan om jag ser honom på Öster igen.
Jag kan inte bara uppfostra mitt eget barn...
Jag kan uppfostra ANDRA barn också.
Om jag känner andan falla på.
Och DET...
Kände jag verkligen igår.
Ni anar inte.
Ja, så ringde mäklaren igår, om huset/skokartongen jag förälskat mig i.
Vi vill ju gå på visning, vi var ju själva, ingen hade ju visat intresse.
Men vips...
Ett par har varit på visning i helgen, och har redan lagt budet 465 000:-.
Jaha ja, jag försökte hålla masken i luren gentemot mäklaren.
Mäklaren undrade när VI ville komma på visning, jag sa:
"Helgen som kommer vore bra."
Men vet ju redan att vi har inte en chans nu, bud redan lagt högt över "mitt" skambud.
4 intressenter till, vi är alltså 6.
Jag ville lägga mig ner och DÖ, hatar att man inte har så mycket pengar så man ens kan köpa en fucking liten skokartong.
Vi...
Har inte en chans.
Mäklaren trodde på budgivning, jag höll masken under hela samtalet och spelade "husspekulant" men kände hjärtat nere i skosulorna.
Ska spela på LOTTO ikväll, med JOKER.
På riktigt alltså.
Det är ju enda chansen, vi har inte råd.
Och vad är oddsen?
Ja, 1 på 10 000 0000 kanske?
Jag spelar ändå, för jag vill susa ner med min cykel mot havet och se solnedgången och sen cykla tillbaka till mitt hus.
Sen ska jag INTE kolla det där djälva "Hemnet" överhuvudtaget någe mer.
Inte förrens jag har ett kapital, och det kommer jag ju ALDRIG ha.
Jag har en dröm...
Men Eksta lär inte bli den drömmen.
SUCK.
Jag är på RIKTIGT väldigt deppig över detta faktum att några dumskallar REDAN lagt ett bud på VÅRAT HUS.
Nu måste jag hoppa i duschen och piffa, vi ses senare.
Men jag ska bara luncha med kusinen så det blir en SOFT dag idag.
Jag är på slutspurten på den rosa finsjalen, den ska bli klar under dagen.
Alltså har jag kommit hem från jobbet, röjt lite, och dricker nu morgonkaffe.
Ingen idé att äta frukost om jag ändå ska äta lunch om en liten stund.
När jag kom hem kunde jag konstatera att Milou inte luktar gott!
Mamma sa, när jag påpekade detta vid pussandet när jag kom hem:
"Nä, hon luktar HUND!"
Ja, det gör hon verkligen, med något MYSKO inslag.
Det får bli en dusch för henne senare, det var väl ett tag sedan.
Vi är så vana att hon luktar HAV eller SCHAMPO, så HUNDLUKT det vill vi inte veta av
Så agendan för idag ser ut som följer:
1. Luncha.
2. Handla.
3. Bada hund.
4. Virka.
Igår ville jag som "mamma" gå och läsa lusen av en tonåring, men jag kunde tyvärr inte öppna munnen i den situationen.
OM...
Jag ser den unge mannen framöver på stan...
Gissa om jag ska gå fram och tala om för honom HUR man uppför sig.
Jag kan inte skriva mer om vad och varför jag vill läsa lusen av en ungdom...
Men jag kan säga att jag har hans ansikte och kroppshydda memorerad i skallen, han kommer INTE komma undan om jag ser honom på Öster igen.
Jag kan inte bara uppfostra mitt eget barn...
Jag kan uppfostra ANDRA barn också.
Om jag känner andan falla på.
Och DET...
Kände jag verkligen igår.
Ni anar inte.
Ja, så ringde mäklaren igår, om huset/skokartongen jag förälskat mig i.
Vi vill ju gå på visning, vi var ju själva, ingen hade ju visat intresse.
Men vips...
Ett par har varit på visning i helgen, och har redan lagt budet 465 000:-.
Jaha ja, jag försökte hålla masken i luren gentemot mäklaren.
Mäklaren undrade när VI ville komma på visning, jag sa:
"Helgen som kommer vore bra."
Men vet ju redan att vi har inte en chans nu, bud redan lagt högt över "mitt" skambud.
4 intressenter till, vi är alltså 6.
Jag ville lägga mig ner och DÖ, hatar att man inte har så mycket pengar så man ens kan köpa en fucking liten skokartong.
Vi...
Har inte en chans.
Mäklaren trodde på budgivning, jag höll masken under hela samtalet och spelade "husspekulant" men kände hjärtat nere i skosulorna.
Ska spela på LOTTO ikväll, med JOKER.
På riktigt alltså.
Det är ju enda chansen, vi har inte råd.
Och vad är oddsen?
Ja, 1 på 10 000 0000 kanske?
Jag spelar ändå, för jag vill susa ner med min cykel mot havet och se solnedgången och sen cykla tillbaka till mitt hus.
Sen ska jag INTE kolla det där djälva "Hemnet" överhuvudtaget någe mer.
Inte förrens jag har ett kapital, och det kommer jag ju ALDRIG ha.
Jag har en dröm...
Men Eksta lär inte bli den drömmen.
SUCK.
Jag är på RIKTIGT väldigt deppig över detta faktum att några dumskallar REDAN lagt ett bud på VÅRAT HUS.
Nu måste jag hoppa i duschen och piffa, vi ses senare.
Kommentarer
Trackback
