Halmgrisen lever farligt...
När jag satt och bloggade imorse, var hunden borta.
Jag trodde hon var med sambon, men när jag lyfte häcken från soffan för att plocka undan lite...
Då hade den stora halmgrisen fått på moppo!
Halva grisens tryne var bortplockat, och snöret som skall hålla ihop grishalmtrynet hängde som en snörgirlang från trynet.
Och det låg en liten höstack låg framför grisen.
Men va fan...
Hon fick bannor, nu är tydligen inte grisen läskig längre, utan bara "en kul leksak".
Inte SÅ kul, tyckte jag, den där grisen har jag haft i 7 år och jag har varit jätteförsiktig med den, då vill jag inte att min hund ska förstöra den på tre röda.
Men jag tror hon tycker att det luktar kaninbur.
Och i kaninburen är det ju halm, som hon brukar reta Leo genom att plocka bort strå efter strå från hans bur.
Halmgrisen luktar förmodligen precis likadant.
Alltså vill hon plocka av honom strå efter strå, men det satte jag allt stopp för.
Iallafall tillfälligt.
Jag skrapade ihop den lilla höstacken och slängde ut från balkongen.
Hoppas mina bannor räckte, annars får han väl flytta högre upp.
Så gick jag upp på vinden med kartongen med julkulkartongerna.
På väg ner fastna mina pyjamasbyxor o SKUMSPRUTAN (alltså brandskumsprutan) och jag lyckas dra med mig den och den landar PÅ MIN VAD, vaden stoppar skumsprutan, och jag åker in i den smala dörröppningen i vindstrappen.
Tjofräs!
Nacken fick sig en kyss när jag landande i dörrkarmen med höger axel och vaden...
Har fått ett MYCKET ÖMT område som gör att vaden nu stramar när jag går.
Kul jul.
Och sen ramlade skumsprutan vidare, bom rätt ner i golvet.
Fint hack blev det.
Det är ju inte den lilla skumsprutan heller liksom.
Jag och mamma drog sen ner på stan, TACK O LOV var det väldigt folktomt.
Det var precis lagom, och man kunde stå i en liten kö och det gick fort som tusan.
Vi vart positivt överraskade och jag har fått låna pengar av mamma (inte ofta jag gör det, kanske en gång per 10:e år typ ) för ATT SLIPPA gå ut och handla julklappar dagen för julafton, när vi förhoppningsvis får lön.
Så nu är jag klar, sånär som på en ny julklapp till Lilla Sunshine, men det kan jag köpa efter julhelgerna, för vi ses ju ändå inte innan.
Så nu är det bara julmaten kvar, men det får sambon handla, för jag kan ändå inte bära.
Jag till och med tog en sväng på ÖB och köpte ljus och sådant.
Och jag behöver endast gå till bankomaten för att hämta ut pengar till mamma.
Fast det är möjligt att det blir en sväng till HM, för jag hittade väldigt snygga byxor till sonen.
Dum som jag var, så tog jag inte med paketet till Hjälpstickan, jag trodde det skulle vara smockfullt vid posten.
Det var det ju inte.
Men, men, jag får skicka det efter jul istället.
Nu har jag druckit kaffe, försöker motivera mig att virka lite på min gröna topp, men jag har ont.
Sitter och drägglar över små engelska stugor i "En plats på landet" som den äkta anglofil jag är.
Jag ska nog se "Downtown Abbey" på datorn så fort det här är slut, så jag inte missar det som jag gjorde förra gången.
Virkning...?
Nä, armvila ett tag till tror jag.
Återkommer.
Jag trodde hon var med sambon, men när jag lyfte häcken från soffan för att plocka undan lite...
Då hade den stora halmgrisen fått på moppo!
Halva grisens tryne var bortplockat, och snöret som skall hålla ihop grishalmtrynet hängde som en snörgirlang från trynet.
Och det låg en liten höstack låg framför grisen.
Men va fan...
Hon fick bannor, nu är tydligen inte grisen läskig längre, utan bara "en kul leksak".
Inte SÅ kul, tyckte jag, den där grisen har jag haft i 7 år och jag har varit jätteförsiktig med den, då vill jag inte att min hund ska förstöra den på tre röda.
Men jag tror hon tycker att det luktar kaninbur.
Och i kaninburen är det ju halm, som hon brukar reta Leo genom att plocka bort strå efter strå från hans bur.
Halmgrisen luktar förmodligen precis likadant.
Alltså vill hon plocka av honom strå efter strå, men det satte jag allt stopp för.
Iallafall tillfälligt.
Jag skrapade ihop den lilla höstacken och slängde ut från balkongen.
Hoppas mina bannor räckte, annars får han väl flytta högre upp.
Så gick jag upp på vinden med kartongen med julkulkartongerna.
På väg ner fastna mina pyjamasbyxor o SKUMSPRUTAN (alltså brandskumsprutan) och jag lyckas dra med mig den och den landar PÅ MIN VAD, vaden stoppar skumsprutan, och jag åker in i den smala dörröppningen i vindstrappen.
Tjofräs!
Nacken fick sig en kyss när jag landande i dörrkarmen med höger axel och vaden...
Har fått ett MYCKET ÖMT område som gör att vaden nu stramar när jag går.
Kul jul.
Och sen ramlade skumsprutan vidare, bom rätt ner i golvet.
Fint hack blev det.
Det är ju inte den lilla skumsprutan heller liksom.
Jag och mamma drog sen ner på stan, TACK O LOV var det väldigt folktomt.
Det var precis lagom, och man kunde stå i en liten kö och det gick fort som tusan.
Vi vart positivt överraskade och jag har fått låna pengar av mamma (inte ofta jag gör det, kanske en gång per 10:e år typ ) för ATT SLIPPA gå ut och handla julklappar dagen för julafton, när vi förhoppningsvis får lön.
Så nu är jag klar, sånär som på en ny julklapp till Lilla Sunshine, men det kan jag köpa efter julhelgerna, för vi ses ju ändå inte innan.
Så nu är det bara julmaten kvar, men det får sambon handla, för jag kan ändå inte bära.
Jag till och med tog en sväng på ÖB och köpte ljus och sådant.
Och jag behöver endast gå till bankomaten för att hämta ut pengar till mamma.
Fast det är möjligt att det blir en sväng till HM, för jag hittade väldigt snygga byxor till sonen.
Dum som jag var, så tog jag inte med paketet till Hjälpstickan, jag trodde det skulle vara smockfullt vid posten.
Det var det ju inte.
Men, men, jag får skicka det efter jul istället.
Nu har jag druckit kaffe, försöker motivera mig att virka lite på min gröna topp, men jag har ont.
Sitter och drägglar över små engelska stugor i "En plats på landet" som den äkta anglofil jag är.
Jag ska nog se "Downtown Abbey" på datorn så fort det här är slut, så jag inte missar det som jag gjorde förra gången.
Virkning...?
Nä, armvila ett tag till tror jag.
Återkommer.
Kommentarer
Trackback
