Abdikerar härmed...
Abdikerar härmed som sambo och mor!
Jepp, så sant det är sagt.
Ty idag var droppen som fick bägaren att ringa över, för GOTT!
Jag ska inte betunga er med detaljerna, men kan snabbdra lite...
Eller nej, jag tar den halvlånga versionen, jag måste.
Det började med en son som surade å det grövsta för att vi "hela familjen" skulle till Leva och äta.
Göra en liten familjeutflykt på cykel, vi kom dit, fick ett bra bord.
Men så skulle då sonen inte ha det som FANNS att äta, men när han väl bestämt sig för att äta "Pizzabuffén", och vi står längst fram, ska beställa...
Då har Leva PRECIS bestämt sig för att INTE sälja mer pizzabuffé.
Det slutade med att vi inte åt ett skit.
Familjeutflykt = Flopp.
Vi cyklade hem, och sonen gnällde ju då såklart för vi åkt dit överhuvudtaget...
Nu när det blev så himla floppigt.
(bit ihop, bit ihop... )
Så kom vi hem, jag gjorde mackor till sambon, tog själv en glass och så fikade vi i solen i trädgården.
Sen kom matdiskussionerna för kvällsmaten igång.
Och sambon ville bara äta sån mat vi ALLTID äter.
Är det inte köttfärsrätter så är det falukorv!
Och sonen, gnällig som fan, skulle då bara ha PIZZA.
Pizza, blir det inte, det var åtminstone jag och sambon eniga om...
Men det var också det enda!
Jag ville laga någon NY maträtt, någon NY smaksensation...
Men det slutade med "dammiga" kycklingtortillias och grekisk sallad.
Observera dock:
Fetaosten fick inte ligga i själva salladen, utan på ett fat brevid.
Grekisk sallad utan fetaost.
Fast på fat brevid, ja, ja, moving on.
Sambon åkte och handlande och kom hem med fel sallad till salladen, TROTS skrivna instruktioner på lapp!
Han fick åka och byta.
Sen räckte inte den inköpta maten, så jag fick hiva fram den gamla vanliga laxfan ur frysen, och åt grekisk sallad till det.
Vid detta laget var jag i vulkanstadiet á la BIG TIME!
Inombords.
Och vid matbordet, under middagsstunden, så sitter EN av herrarna (jag säger inte VEM för dom är ju ändå så utelämnade här...;) och grimaserar åt smaken på maten.
Jag höll på att få tokspel, men höll även detta inombords och satt lugnt och ignorerade beteendet.
Ville dock ta mitt vattenglas och slänga i skallen på personen i fråga, ta gaffeln och köra rätt i handen, även kniven och skära av näsan.
(oj, oj, oj så våldsam man kan vara frk Österholm... )
Jag kände bara:
This is it!
Nu är jag färdig med detta, jag flyttar härifrån och så kan ju dom här bo kvar själva och köra sitt race.
Jag flyttar någonannanstans och kör MITT race.
Framförallt ser jag framemot att bli hembjuden till en massa folk på olika middagar.
Det är ju så mycket lättare att bara bjuda hem EN, och inte hela mitt entourage i släptåg.
Jag kan här, via bloggen meddela till ER ALLA som jag hoppas bjuder hem mig på dom här middagarna:
Jag vill då som sagt INTE ha några köttfärsrätter eller falukorv.
Ni kan gärna bjuda in, så skickar jag en LISTA på dom rätter som gått varma här dom senaste 150 åren som jag är trött på...
Och sen får ni gärna fantisera fritt.
Äter allt, till och med inälvsmat, surströmming och oxtunga.
Jag väntar med spänning på mitt nya liv utan man och barn, och alla goda middagar som väntar!
Så nu har jag kräkt av mig något.
Glöm nu för all del inte att bjuda hem mig på mat, jag kommer vara den tacksammaste matgäst ni någonsin haft!
(tjat, tjat...)
Tar med hunden också, men hon äter bara torrfoder och det tar jag med själv.
Annars har dagen varit...
Ja, det blev ju då en skittrist dag sammantaget!
Bara tråkiga saker på förmiddagen, total flopp under dag och kväll.
Och inte gick hundträningen jag och Milou körde heller.
Dags för:
Hundens känga!
Ja, nu ska Milousan få sina fiskar varma.
Vi tränade "Följa", dvs FOT, för det märks nu när hon blivit äldre att hon blir snabbare i benen och vill dra när man går.
Alltså måste vi hårdträna bra koppelgång.
Även det superfloppade idag, det var som en förbytt hund och hon verkade glömt bort VEM som är FLOCKLEDARE, överhunden eller rätt och slätt matte!
Hon körde racet:
Jag vill inte ha ögonkontakt och tänker inte lyssna på dig, jag drar som en galning och skiter i dig!
Well...
Promenaden blev även den en påfrestning.
Fast det var ju innan "resten av dagen" så då kändes det överkomligt.
Men lägger man ihop det med hela dagen, då känns det inte överkomligt.
Gah, jag har haft en tuff dag rent mentalt, jag tycker HELA FAMILJEN är emot mig.
Men imorgon...
Då ska vi väl umgås med släkten igen, då för jag vila upp mig från hemma-familjedramatik ett litet tag
Jepp, så sant det är sagt.
Ty idag var droppen som fick bägaren att ringa över, för GOTT!
Jag ska inte betunga er med detaljerna, men kan snabbdra lite...
Eller nej, jag tar den halvlånga versionen, jag måste.
Det började med en son som surade å det grövsta för att vi "hela familjen" skulle till Leva och äta.
Göra en liten familjeutflykt på cykel, vi kom dit, fick ett bra bord.
Men så skulle då sonen inte ha det som FANNS att äta, men när han väl bestämt sig för att äta "Pizzabuffén", och vi står längst fram, ska beställa...
Då har Leva PRECIS bestämt sig för att INTE sälja mer pizzabuffé.
Det slutade med att vi inte åt ett skit.
Familjeutflykt = Flopp.
Vi cyklade hem, och sonen gnällde ju då såklart för vi åkt dit överhuvudtaget...
Nu när det blev så himla floppigt.
(bit ihop, bit ihop... )
Så kom vi hem, jag gjorde mackor till sambon, tog själv en glass och så fikade vi i solen i trädgården.
Sen kom matdiskussionerna för kvällsmaten igång.
Och sambon ville bara äta sån mat vi ALLTID äter.
Är det inte köttfärsrätter så är det falukorv!
Och sonen, gnällig som fan, skulle då bara ha PIZZA.
Pizza, blir det inte, det var åtminstone jag och sambon eniga om...
Men det var också det enda!
Jag ville laga någon NY maträtt, någon NY smaksensation...
Men det slutade med "dammiga" kycklingtortillias och grekisk sallad.
Observera dock:
Fetaosten fick inte ligga i själva salladen, utan på ett fat brevid.
Grekisk sallad utan fetaost.
Fast på fat brevid, ja, ja, moving on.
Sambon åkte och handlande och kom hem med fel sallad till salladen, TROTS skrivna instruktioner på lapp!
Han fick åka och byta.
Sen räckte inte den inköpta maten, så jag fick hiva fram den gamla vanliga laxfan ur frysen, och åt grekisk sallad till det.
Vid detta laget var jag i vulkanstadiet á la BIG TIME!
Inombords.
Och vid matbordet, under middagsstunden, så sitter EN av herrarna (jag säger inte VEM för dom är ju ändå så utelämnade här...;) och grimaserar åt smaken på maten.
Jag höll på att få tokspel, men höll även detta inombords och satt lugnt och ignorerade beteendet.
Ville dock ta mitt vattenglas och slänga i skallen på personen i fråga, ta gaffeln och köra rätt i handen, även kniven och skära av näsan.
(oj, oj, oj så våldsam man kan vara frk Österholm... )
Jag kände bara:
This is it!
Nu är jag färdig med detta, jag flyttar härifrån och så kan ju dom här bo kvar själva och köra sitt race.
Jag flyttar någonannanstans och kör MITT race.
Framförallt ser jag framemot att bli hembjuden till en massa folk på olika middagar.
Det är ju så mycket lättare att bara bjuda hem EN, och inte hela mitt entourage i släptåg.
Jag kan här, via bloggen meddela till ER ALLA som jag hoppas bjuder hem mig på dom här middagarna:
Jag vill då som sagt INTE ha några köttfärsrätter eller falukorv.
Ni kan gärna bjuda in, så skickar jag en LISTA på dom rätter som gått varma här dom senaste 150 åren som jag är trött på...
Och sen får ni gärna fantisera fritt.
Äter allt, till och med inälvsmat, surströmming och oxtunga.
Jag väntar med spänning på mitt nya liv utan man och barn, och alla goda middagar som väntar!
Så nu har jag kräkt av mig något.
Glöm nu för all del inte att bjuda hem mig på mat, jag kommer vara den tacksammaste matgäst ni någonsin haft!
(tjat, tjat...)
Tar med hunden också, men hon äter bara torrfoder och det tar jag med själv.
Annars har dagen varit...
Ja, det blev ju då en skittrist dag sammantaget!
Bara tråkiga saker på förmiddagen, total flopp under dag och kväll.
Och inte gick hundträningen jag och Milou körde heller.
Dags för:
Hundens känga!
Ja, nu ska Milousan få sina fiskar varma.
Vi tränade "Följa", dvs FOT, för det märks nu när hon blivit äldre att hon blir snabbare i benen och vill dra när man går.
Alltså måste vi hårdträna bra koppelgång.
Även det superfloppade idag, det var som en förbytt hund och hon verkade glömt bort VEM som är FLOCKLEDARE, överhunden eller rätt och slätt matte!
Hon körde racet:
Jag vill inte ha ögonkontakt och tänker inte lyssna på dig, jag drar som en galning och skiter i dig!
Well...
Promenaden blev även den en påfrestning.
Fast det var ju innan "resten av dagen" så då kändes det överkomligt.
Men lägger man ihop det med hela dagen, då känns det inte överkomligt.
Gah, jag har haft en tuff dag rent mentalt, jag tycker HELA FAMILJEN är emot mig.
Men imorgon...
Då ska vi väl umgås med släkten igen, då för jag vila upp mig från hemma-familjedramatik ett litet tag
Kommentarer
Trackback
