Från yttre rymden...
Om jag smakade pyton i munnen imorse...
Så vill ni inte veta hur det smakar nu.
Lägg på roquefortost till gammal vitlök från igår, så kanske ni förstår.
Jag är inte någon man vill pussa på just nu, jag skulle inte pussa mig själv ens.
PLUS att jag mår illa, jag mår faktiskt jätteilla.
Men innan vi kommer till maten, så kan jag berätta att jag klarade mig helskinnad från blottare och annat löst folk på Hällarna.
Men...
Jag höll på att få en hjärtattack nästintill.
Jag när jag passerat halva Hällarna, och passerat det öppna delen så kommer jag mot ett litet skogsparti.
Där ser jag en mörkblå volvo 340, med ett registreringsnummer som jag för säkerhetsskull la på minnet!
Sen kommer jag in i skogspartiet, och helt plötsligt ser jag en person nere på marken.
Ja, inget skoj här, det är sant, och jag tänkte nu är det kört.
Någon ligger och trycker och gömmer sig, och kommer hoppa på mig.
Fast personen rörde ändå på sig, fortfarande nere på marken.
Men den halvskraja tänkte:
Nä, GÅ fegis.
Jag gick och såg sen att det var en kvinna som PLOCKADE SMULTRON!
Se där, helt ofarligt.
Jag gjorde min runda, kom hem, hämtade Milou och sen gick hon och jag en liten promenad.
Sammanlagt var jag iväg i 2,5 timme.
Motion så det hette duga.
In i duschen och sen skulle vi sticka ner till Créperiet och äta.
Jag blev snabbt klar...
Egentligen.
Det var bara det att jag drabbades av en en himla konstig åkomma som jag endast IBLAND drabbas av ( senast var på julafton )...
Och det är när jag får för mig att inte ett klädesplagg jag har i garderoben passar mig!
Varför blir det så kan man undra?
Jag fick KLÄDSJUKAN.
Jag kände mig inte bekväm i nå´t!
Allt satt fel och allt var fel, jag fick klädpanik och rev ut halva garderoben och provade och provade.
Nä, inget passade.
Inte ens mina högt älskade pyjamasbyxor.
Efter typ 45 minuters klädångest tog jag på mig ett vitt linne och en blåvit-mönstrad kjol.
Klädval jag brukar älska och trivas i i vanliga fall.
Men idag tog jag det endast för att familjen höll på och få spader.
Lustigt att det kan bli så där ibland, inte ens en FEST vi skulle gå på, utan bara en lunch.
Nåväl...
Milou blev ordentligt rastad, vi kom iväg, fick skitbra bord i solen ute på terassen, beställde maten.
Jag valde en galettes med ost, roquefortost, kyckling och bladspenat, den var jättegod.
Fast väldigt mäktig och nu mår jag som sagt illa.
Jag känner bara blåmögelosten blandat med den gamla vitlöken från igår.
Jag längtar tills imorgon.
Då hoppas jag den här bedrövliga mixen gått ur kroppen.
Usch.
Jag hade sen med mig cykeln, så när vi ätit klart cyklade jag hem i ilfart och hem och kissade Milou.
Hon klarade 1½ timme finfint.
Som vanligt
Praktexemplaret Milou från Yttre Världrymden med utomjordiska hundegenskaper!
Nanu, nanu...
Klart slut från Mindy-matte
Så vill ni inte veta hur det smakar nu.
Lägg på roquefortost till gammal vitlök från igår, så kanske ni förstår.
Jag är inte någon man vill pussa på just nu, jag skulle inte pussa mig själv ens.
PLUS att jag mår illa, jag mår faktiskt jätteilla.
Men innan vi kommer till maten, så kan jag berätta att jag klarade mig helskinnad från blottare och annat löst folk på Hällarna.
Men...
Jag höll på att få en hjärtattack nästintill.
Jag när jag passerat halva Hällarna, och passerat det öppna delen så kommer jag mot ett litet skogsparti.
Där ser jag en mörkblå volvo 340, med ett registreringsnummer som jag för säkerhetsskull la på minnet!
Sen kommer jag in i skogspartiet, och helt plötsligt ser jag en person nere på marken.
Ja, inget skoj här, det är sant, och jag tänkte nu är det kört.
Någon ligger och trycker och gömmer sig, och kommer hoppa på mig.
Fast personen rörde ändå på sig, fortfarande nere på marken.
Men den halvskraja tänkte:
Nä, GÅ fegis.
Jag gick och såg sen att det var en kvinna som PLOCKADE SMULTRON!
Se där, helt ofarligt.
Jag gjorde min runda, kom hem, hämtade Milou och sen gick hon och jag en liten promenad.
Sammanlagt var jag iväg i 2,5 timme.
Motion så det hette duga.
In i duschen och sen skulle vi sticka ner till Créperiet och äta.
Jag blev snabbt klar...
Egentligen.
Det var bara det att jag drabbades av en en himla konstig åkomma som jag endast IBLAND drabbas av ( senast var på julafton )...
Och det är när jag får för mig att inte ett klädesplagg jag har i garderoben passar mig!
Varför blir det så kan man undra?
Jag fick KLÄDSJUKAN.
Jag kände mig inte bekväm i nå´t!
Allt satt fel och allt var fel, jag fick klädpanik och rev ut halva garderoben och provade och provade.
Nä, inget passade.
Inte ens mina högt älskade pyjamasbyxor.
Efter typ 45 minuters klädångest tog jag på mig ett vitt linne och en blåvit-mönstrad kjol.
Klädval jag brukar älska och trivas i i vanliga fall.
Men idag tog jag det endast för att familjen höll på och få spader.
Lustigt att det kan bli så där ibland, inte ens en FEST vi skulle gå på, utan bara en lunch.
Nåväl...
Milou blev ordentligt rastad, vi kom iväg, fick skitbra bord i solen ute på terassen, beställde maten.
Jag valde en galettes med ost, roquefortost, kyckling och bladspenat, den var jättegod.
Fast väldigt mäktig och nu mår jag som sagt illa.
Jag känner bara blåmögelosten blandat med den gamla vitlöken från igår.
Jag längtar tills imorgon.
Då hoppas jag den här bedrövliga mixen gått ur kroppen.
Usch.
Jag hade sen med mig cykeln, så när vi ätit klart cyklade jag hem i ilfart och hem och kissade Milou.
Hon klarade 1½ timme finfint.
Som vanligt
Praktexemplaret Milou från Yttre Världrymden med utomjordiska hundegenskaper!
Nanu, nanu...
Klart slut från Mindy-matte
Kommentarer
Trackback
