Vad får man om man korsar mamma och en papegoja...?
Igår gick det minsann i ett!
Jag hann inte blogga mellan strand och kalas!
Och när jag kom hem från kalaset var jag för trött.
Men...
Vi åkte till Brissund och badade och solade en stund igår.
I förrgår var det 22 grader i vattnet.
Igår...
MAX 16-17 grader!
Det var frånlandsvind så det var inte någe vidare varmt direkt.
Men jag och sonen badade ändå, det var ju smällhett i luften så det gick inte att låta bli.
Milou fick dock avstå, hon har ju inget hull på kroppen så det fick bli endast strandbus för hennes del.
Och tyvärr var det två andra hundar där igår också, så hon fick vara kopplad från och till.
Inte så jättepoppis som ni förstår.
Jag försökte få lite färg på min likbleka mage...
Det gick inte.
Eller så är det så att resten av kroppen är så himla brun, så det syns inte att man ens fått minsta lilla färg på magen.
Ja, ja, det blir väl lite strand idag också, så jag jobbar vidare på att bli jämnbrun och inte randig som en radiokaka.
Brun, vit, brun
Efter stranden blev det sen kalas!
Vi drog till Björkis och firade "Morbror Frasse" på hans pensioneringsdag!
Och blev bjudna på faktiskt den godaste pastasallad jag ätit på år och dar!
Jag åt först två egna portioner och sen det som inte sonen orkade äta upp.
Ja, "Sjön suger" som jag försökte rättfärdiga det mofflandet med.
För man vill ju egentligen inte ÖVER-ÄTA när man är bortbjuden, men det var så himla gott så jag åt för kung och fosterland.
TUR att det var släkten och inte okänt folk på kalaset
Sen blev det kaffe, jordgubbar, glass och grädde!
Såååååååå gott.
Jordgubbar är ju en delikatess och BÖR avnjutas nu, snart är säsongen över och dom vattninga från "utomlands" göre sig icke besvär.
Dom smakade svensk, söt sommar.
Underbart, med andra ord.
Vi hade även en liten historieberättarstund.
Den ledde ju sonen med GOD marginal!
Han fick för något år sedan två böcker, en historiebok, alltså en bok med ROLIGA HISTORIER, och en gåtbok.
Dem måtte han ha läst från pärm till pärm väldigt många gånger...
För han bara spottade ur sig historier och gåtor.
Vilket minne dessutom, att han kommer ihåg alla historier han läst!?
Några kom väl med några historier, sambon kunde många norgehistorier och norgesidan av släkten kunde väl kontra med NÅN svenskhistoria...
Sen var det stopp!
Moster Puff skulle berätta EN om en bananfluga...
Men kunde först inte säga just "bananfluga", och bara det var ju kul.
Sen glömde hon poängen, då blev det ju ännu roligare.
Hom la då ner historien någon minut, drog upp den IGEN och kom tillslut fram till poängen.
Piju, både hon och historien var kul, som vanligt
Bonus-moster gick sen iväg från bordet en stund.
Jag och min andre morbror hör henne stå och mumla för sig själv.
Min morbror undrar:
"Vad står du där borta och mumlar för dig själv för?"
Ja, det undrade jag också.
Då mumlade hon klart, och kom tillbaka till bordet och drog en historia.
Hon var bara tvungen att REPETERA den först tydligen.
Hon ville väl inte upprepa Moster Puff misstag, att dra en historia och sen glömma poängen
Och sonen stod sen för huvudnumret:
"Vad får man om man korsar mamma och en papegoja?"
Ingen visste, inte ens JAG, nagelbitare av värsta sort när man sitter mitt i skottlinjen.
Svar:
"En gaphals!"
Eh...
Jättekul, verkligen, jättekul.
Vill han bli arvslös den lille kanaljen eller...?
Leva på vatten och bröd inlåst i källaren kanske!?
Hrmph.
Gaphals...?
Jag är väl ingen gaphals, jag som är så LUGN och TIMID...
För det mesta
Lille kusinbarnet fick dessutom lära sig alla våra namn, han har ju inte sett oss på ett år, och nu är han så pass stor att han KAN lära sig våra namn och veta vilka vi är.
(han bor och är född i norge...)
När vi kom till morsan och moster B, då visste han ju redan vad dom hette...
Men jag tyckte naturligtvis att han inte skulle kalla dom för dera dopnamn.
Han skulle lära sig deras ALIAS...
Piff & Puff!
Det snappade han ju upp direkt, och när vi pekade på moster B då sa han "PUFF" och morsan blev då följdaktligen "PIFF".
Jag och Nybyggarkussen skrattade i mjugg där vi satt och instruerade honom.
Detta var ju HELFESTLIGT!
Tänk vad man kan lära små barn att vara ROLIGA!
Vi hade det mysigt och trevligt hela kvällen, fick god mat och det var sommarljumt och ganska ljust hela tiden.
Åkte hem mycket nöjda och glada och hoppas att födelsedagsbarnet, vår egen DON CORLEONE, också hade en trevlig kväll/födelsedag.
Milou fick springa lös, precis som när vi var i Ängmans i midsomras.
Även här är det ingen trafik, mycket skog och hon höll sig vid huset ändå!
Sprang runt och busade, nosade, sonen fick hålla lite extra koll, men hon drog inte iväg utan höll sig vid oss!
Skitskönt.
Så härligt att hon inte drar järnet och springer till skogs, hon håller sig till flocken.
Lättaste hunden i världen!
Sen somnade hon i mitt knä, det hade varit en LÅÅÅÅÅÅNG dag med strand och kalas.
Efter ett tag fick hon flytta över till moster M och sova vidare i hennes knä.
Hon sov hela vägen hem, kissade och bajsade och slockande direkt när hon landade på bädden.
Har sovit HELA natten och nu är hon snart redo för stranden igen.
Nu ska jag klä på mig, virka lite och sen drar vi väl och badar.
Solar upp radiokake-randningen, slappar och tar det lugnt.
Jag återkommer.
Jag hann inte blogga mellan strand och kalas!
Och när jag kom hem från kalaset var jag för trött.
Men...
Vi åkte till Brissund och badade och solade en stund igår.
I förrgår var det 22 grader i vattnet.
Igår...
MAX 16-17 grader!
Det var frånlandsvind så det var inte någe vidare varmt direkt.
Men jag och sonen badade ändå, det var ju smällhett i luften så det gick inte att låta bli.
Milou fick dock avstå, hon har ju inget hull på kroppen så det fick bli endast strandbus för hennes del.
Och tyvärr var det två andra hundar där igår också, så hon fick vara kopplad från och till.
Inte så jättepoppis som ni förstår.
Jag försökte få lite färg på min likbleka mage...
Det gick inte.
Eller så är det så att resten av kroppen är så himla brun, så det syns inte att man ens fått minsta lilla färg på magen.
Ja, ja, det blir väl lite strand idag också, så jag jobbar vidare på att bli jämnbrun och inte randig som en radiokaka.
Brun, vit, brun
Efter stranden blev det sen kalas!
Vi drog till Björkis och firade "Morbror Frasse" på hans pensioneringsdag!
Och blev bjudna på faktiskt den godaste pastasallad jag ätit på år och dar!
Jag åt först två egna portioner och sen det som inte sonen orkade äta upp.
Ja, "Sjön suger" som jag försökte rättfärdiga det mofflandet med.
För man vill ju egentligen inte ÖVER-ÄTA när man är bortbjuden, men det var så himla gott så jag åt för kung och fosterland.
TUR att det var släkten och inte okänt folk på kalaset
Sen blev det kaffe, jordgubbar, glass och grädde!
Såååååååå gott.
Jordgubbar är ju en delikatess och BÖR avnjutas nu, snart är säsongen över och dom vattninga från "utomlands" göre sig icke besvär.
Dom smakade svensk, söt sommar.
Underbart, med andra ord.
Vi hade även en liten historieberättarstund.
Den ledde ju sonen med GOD marginal!
Han fick för något år sedan två böcker, en historiebok, alltså en bok med ROLIGA HISTORIER, och en gåtbok.
Dem måtte han ha läst från pärm till pärm väldigt många gånger...
För han bara spottade ur sig historier och gåtor.
Vilket minne dessutom, att han kommer ihåg alla historier han läst!?
Några kom väl med några historier, sambon kunde många norgehistorier och norgesidan av släkten kunde väl kontra med NÅN svenskhistoria...
Sen var det stopp!
Moster Puff skulle berätta EN om en bananfluga...
Men kunde först inte säga just "bananfluga", och bara det var ju kul.
Sen glömde hon poängen, då blev det ju ännu roligare.
Hom la då ner historien någon minut, drog upp den IGEN och kom tillslut fram till poängen.
Piju, både hon och historien var kul, som vanligt
Bonus-moster gick sen iväg från bordet en stund.
Jag och min andre morbror hör henne stå och mumla för sig själv.
Min morbror undrar:
"Vad står du där borta och mumlar för dig själv för?"
Ja, det undrade jag också.
Då mumlade hon klart, och kom tillbaka till bordet och drog en historia.
Hon var bara tvungen att REPETERA den först tydligen.
Hon ville väl inte upprepa Moster Puff misstag, att dra en historia och sen glömma poängen
Och sonen stod sen för huvudnumret:
"Vad får man om man korsar mamma och en papegoja?"
Ingen visste, inte ens JAG, nagelbitare av värsta sort när man sitter mitt i skottlinjen.
Svar:
"En gaphals!"
Eh...
Jättekul, verkligen, jättekul.
Vill han bli arvslös den lille kanaljen eller...?
Leva på vatten och bröd inlåst i källaren kanske!?
Hrmph.
Gaphals...?
Jag är väl ingen gaphals, jag som är så LUGN och TIMID...
För det mesta
Lille kusinbarnet fick dessutom lära sig alla våra namn, han har ju inte sett oss på ett år, och nu är han så pass stor att han KAN lära sig våra namn och veta vilka vi är.
(han bor och är född i norge...)
När vi kom till morsan och moster B, då visste han ju redan vad dom hette...
Men jag tyckte naturligtvis att han inte skulle kalla dom för dera dopnamn.
Han skulle lära sig deras ALIAS...
Piff & Puff!
Det snappade han ju upp direkt, och när vi pekade på moster B då sa han "PUFF" och morsan blev då följdaktligen "PIFF".
Jag och Nybyggarkussen skrattade i mjugg där vi satt och instruerade honom.
Detta var ju HELFESTLIGT!
Tänk vad man kan lära små barn att vara ROLIGA!
Vi hade det mysigt och trevligt hela kvällen, fick god mat och det var sommarljumt och ganska ljust hela tiden.
Åkte hem mycket nöjda och glada och hoppas att födelsedagsbarnet, vår egen DON CORLEONE, också hade en trevlig kväll/födelsedag.
Milou fick springa lös, precis som när vi var i Ängmans i midsomras.
Även här är det ingen trafik, mycket skog och hon höll sig vid huset ändå!
Sprang runt och busade, nosade, sonen fick hålla lite extra koll, men hon drog inte iväg utan höll sig vid oss!
Skitskönt.
Så härligt att hon inte drar järnet och springer till skogs, hon håller sig till flocken.
Lättaste hunden i världen!
Sen somnade hon i mitt knä, det hade varit en LÅÅÅÅÅÅNG dag med strand och kalas.
Efter ett tag fick hon flytta över till moster M och sova vidare i hennes knä.
Hon sov hela vägen hem, kissade och bajsade och slockande direkt när hon landade på bädden.
Har sovit HELA natten och nu är hon snart redo för stranden igen.
Nu ska jag klä på mig, virka lite och sen drar vi väl och badar.
Solar upp radiokake-randningen, slappar och tar det lugnt.
Jag återkommer.
Kommentarer
Trackback
