En halvnaken fransman i mitt album...

Idag har jag suttit på nätet och försökt LÄRA mig "något".
Det går inge vidare, jag blir mest förvirrad.
Jag tror jag får ta mina små frågor med en expert när det väl blir dags.
För på nätet...
Finns det alldeles för många experter.

Igår blev jag väckt av motorcyklar som rev ut från macken...
Idag blev jag väckt av sambon som rev av så grova snarkningar att han skulle ha kunna väckt en DÖING.
Det var bara att inse faktum klockan 07.14:
ZzzzZZZZzzzzZZZ - VAKEN!

Så till igårkvälls...
Jag fastnade i bilder här på datorn, jag satt och såg på bilder från förra sommaren.
Sonen som satt brevid tittade också.
Sen helt plötsligt ville han se i gamla skolkataloger, skratta ÅT MIG och mina vänner.
Jag skrattade också, för SNYGGA...
Det var vi inte.
Sen ville han se i gamla fotoalbum också.
Och bara i ETT av mina hundrafemtielva album hade jag inte mindre än två halvnakna män.
Eller pojkar/killar egentligen, men ändå.
Varav ETT av korten fastnade sonen för, det första med en halnaken kille på, då var vi ju på stranden, inte så uppseendeväckande.
Men det andra...
En kille i bar överkropp och bara jeans, sittandes i en fåtölj.
"Just det, det var han ja", tänkte jag, och försökte bläddra över väldigt snabbt.

Sonen såg naturligtvis den halvnakna fransmannen, som jag hade en liten FLING med...
Och ville bläddra tillbaka!
Jag försökte avstyra, men DÅ blev det ju ännu mer intressant!
Såklart.
Och han blev högröd i fejan, fnissade som besatt och ville veta varför karln satt halvnaken på kortet?
Jaaaa....
Vad ska du NU svara på det Frk Österholm...?
Ja...
Jo, jag var väl, eh, lite poppis på den tiden, fniss.
Eller?
Vad säger man?
"Jo förstår du min lille son...
Killen på kortet vart lite VARM för det var en varm sommar, så han klädde av sig på överkroppen!"

Sanningen?

"Jo förstår du lille vän, mamma träffade en fransman som var här på besök med sina vänner och vi hade lite TREVLIGT ihop under några dagar!"
"Vi hade SEX!"
"Den där halvnakna killen och jag hade en mycket kort romans."
"Han blev lite förtjust i mig och bjöd över mig till Paris, jag fegade ur..."
Inget lät ju riktigt lämpligt för en 11-årings öron kan jag tycka.
Då skulle han ju kanske tro att jag haft HOUTCHI-COUTCHI med varenda karl i mina album.

Och i hela albumet var det inte bara halvnakna killar, det var jag och en massa andra killar som...
Dansade, hängde och kramades med varandra, ex-pojkvän och partajande kompisar.
Jo, och jag försökte få bort albumet efter den där fransmannen i fåtöljen, och sonen...
Han tyckte JAG varit SÅ PINSAM i min ungdom, och ville GENAST gå på NÄSTA album och se VAD som skulle kunna finnas att upptäcka där!
NO WAY.
Ännu mer party, ännu mer...
Män.

"Nu är klockan så mycket att vi måste gå och lägga oss, inga fler album.
Bums isäng!"
Kanske man borde rensa bland album och kort?
Fast då blir det ju å andra sidan inga KUL kort kvar
Ljuvliga ungdom...
Som SONEN nu upptäcker.
Pust!
Ja, tur man hade kul då, och slipper det nu.
Nu kan man sitta hemma och jäsa i soffan med sin FINA gubbe och irritera sig på att han städar dåligt, snarkar, har börjat golfa, inte kan laga mat...
Undrar om jag har kvar det där telefonnumret till den där halvnakna fransmannen förresten...? 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0