Och när man trodde det var nog...
Och när man trodde det var nog med skit och elände...
Då satte Milou i sig en relativt stor tygbit!
Jepp, här hade jag ju städat arbetsrummet och när hon lekte med en överbliven tygbit, tänkte jag väl inte någe speciellt om det.
Hon lekte med den på sonens rum, och lämnade den sen.
Lite senare ser jag när jag går förbi att hunden gnager på sitt ben när jag går förbi dörröppningen.
TRODDE JAG ja...
När jag sen kommer tillbaka ser jag hur hon tuggar på tygbiten och SLURP...
Så var den borta!
NEJ!
Jag kastade mig mot hunden och försökte få tag i någon bit av tyget, försökte få henne att kräkas...
Gick inte.
Tyget var och förblir i Milous mage.
Hunden som inte ens kan äta MAT!!!!
Men tyg...
Ja, det är mumma för anorektikern det.
Jag blir galen.
Ja, så nu har jag pratat med båda mina hundbästisar, båda tror att det kommer gå bra.
Att det kommer ut.
Om inte...
Om hon tappar matlusten (ja, fast den är ju redan TAPPAD, påminde jag, den har ju aldrig funnits så... Det kan man ju knappast ta som ett tecken :( , om hon inte kan bajsa, om hon får kolik...
Ja, då är det bara att åka raka vägen till veterinären.
Hoppas VERKLIGEN att den kommer ut av sig själv, för jag känner att veterinär...
Det har jag inte heller råd med just den här månaden när jag fått 2000 kr mindre i lön.
Skit-o-pannkaka.
Och...
Så var det ju telefonen.
Här gick det undan, gubbarna från Telia var på hugget redan idag.
Dom stod här utanför och kollade "telefonskåpet", hittade inget fel.
Ringde mig, frågade om dom kunde få komma upp...?
Visst, kom ni.
Och efter en stund, knäckte dom problemet:
Boven i dramat är vårt nya MODEM som sambon fått för sig att byta!
Jepp, modemet är "för modernt" för den "gamla telefoniledningarna" och man ska egentligen ha "telefon via modemet".
Så då får man dom har sprakande problemen.
Men det skulle dom fixa, jajamensam, bara ringa till Telia Support och så skulle dom uppdatera hela rasket!
ÅH, så gulligt, tack, sa jag, och kände att NÅGOT flöt på iallafall!
Efter en stund:
"Du, abonnemanget på modemet står inte på dig va?"
Nej, det står på min sambo.
"Okej, jag det är därför dom inte hittar det."
Dom fick sambons personnummer, supporten jobbade på.
(jobb, jobb, leta, leta...)
"Du, har ni Telias bredband?", undrade Teila-farbron.
Eh, jag vet inte, fram med asken, nej det är kanske Bredbandsbolaget...?
Jaha, ja då kan ju inte Teilas support hjälpa dig.
VA?
Inte?
"Nej..."
Och så kom en väldigt lång och komplicerad förklaring till varför den nya lådan sabbar våran telefonlinje.
Dom försökte testa den gamla sladden i det nya modemet.
Gick inte.
Det KAN hjälpa ibland då tydligen att byta tillbaka till den gamla.
Bla, bla, bla, bla...
Ja, sen försvann dom snälla Telia-gubbarna, problemet kvarstår, och jag svor så det osade när dom gått ut.
Så nu är läget detta i TELENFONLINJE-problemet:
Vi får ta ur modemdosan ur telefonjacket, så telefonlinjen inte sprakar när man ska ringa, ta emot samtal och prata med folk & fä.
Låter väl...
Enkelt...?
Eller?
Nej, det är väl RÄTT omständigt jaaaaa.
Så bra att sambon bytte modem för att få en snabbare uppkoppling som inte märks, tycker varken sonen eller jag.
Och få en telefon som det inte går att prata i!
Nacken...?
Jo, tack, den värker, och nu är det verkligen inte för att jag ansträngt mig.
Det är den mentala värken som INTE kommer släppa förrens jag glömt bort 2000 kr minus i lön, Milou har fått ut den där djälva, stora tygbiten, och telefonlinjen funkar som den ska.
Annars kan det ju bli knepigt när man snabbt måste anbryta ALL aktivitet på nätet såfort det ringer.
Men så blir det ju.
Pang, bom, av.
Jag har köpt ROSA garn till en ny bolero.
Ska dock testa en i restgarn och NY RYGG först, innan jag gör en till.
Då satte Milou i sig en relativt stor tygbit!
Jepp, här hade jag ju städat arbetsrummet och när hon lekte med en överbliven tygbit, tänkte jag väl inte någe speciellt om det.
Hon lekte med den på sonens rum, och lämnade den sen.
Lite senare ser jag när jag går förbi att hunden gnager på sitt ben när jag går förbi dörröppningen.
TRODDE JAG ja...
När jag sen kommer tillbaka ser jag hur hon tuggar på tygbiten och SLURP...
Så var den borta!
NEJ!
Jag kastade mig mot hunden och försökte få tag i någon bit av tyget, försökte få henne att kräkas...
Gick inte.
Tyget var och förblir i Milous mage.
Hunden som inte ens kan äta MAT!!!!
Men tyg...
Ja, det är mumma för anorektikern det.
Jag blir galen.
Ja, så nu har jag pratat med båda mina hundbästisar, båda tror att det kommer gå bra.
Att det kommer ut.
Om inte...
Om hon tappar matlusten (ja, fast den är ju redan TAPPAD, påminde jag, den har ju aldrig funnits så... Det kan man ju knappast ta som ett tecken :( , om hon inte kan bajsa, om hon får kolik...
Ja, då är det bara att åka raka vägen till veterinären.
Hoppas VERKLIGEN att den kommer ut av sig själv, för jag känner att veterinär...
Det har jag inte heller råd med just den här månaden när jag fått 2000 kr mindre i lön.
Skit-o-pannkaka.
Och...
Så var det ju telefonen.
Här gick det undan, gubbarna från Telia var på hugget redan idag.
Dom stod här utanför och kollade "telefonskåpet", hittade inget fel.
Ringde mig, frågade om dom kunde få komma upp...?
Visst, kom ni.
Och efter en stund, knäckte dom problemet:
Boven i dramat är vårt nya MODEM som sambon fått för sig att byta!
Jepp, modemet är "för modernt" för den "gamla telefoniledningarna" och man ska egentligen ha "telefon via modemet".
Så då får man dom har sprakande problemen.
Men det skulle dom fixa, jajamensam, bara ringa till Telia Support och så skulle dom uppdatera hela rasket!
ÅH, så gulligt, tack, sa jag, och kände att NÅGOT flöt på iallafall!
Efter en stund:
"Du, abonnemanget på modemet står inte på dig va?"
Nej, det står på min sambo.
"Okej, jag det är därför dom inte hittar det."
Dom fick sambons personnummer, supporten jobbade på.
(jobb, jobb, leta, leta...)
"Du, har ni Telias bredband?", undrade Teila-farbron.
Eh, jag vet inte, fram med asken, nej det är kanske Bredbandsbolaget...?
Jaha, ja då kan ju inte Teilas support hjälpa dig.
VA?
Inte?
"Nej..."
Och så kom en väldigt lång och komplicerad förklaring till varför den nya lådan sabbar våran telefonlinje.
Dom försökte testa den gamla sladden i det nya modemet.
Gick inte.
Det KAN hjälpa ibland då tydligen att byta tillbaka till den gamla.
Bla, bla, bla, bla...
Ja, sen försvann dom snälla Telia-gubbarna, problemet kvarstår, och jag svor så det osade när dom gått ut.
Så nu är läget detta i TELENFONLINJE-problemet:
Vi får ta ur modemdosan ur telefonjacket, så telefonlinjen inte sprakar när man ska ringa, ta emot samtal och prata med folk & fä.
Låter väl...
Enkelt...?
Eller?
Nej, det är väl RÄTT omständigt jaaaaa.
Så bra att sambon bytte modem för att få en snabbare uppkoppling som inte märks, tycker varken sonen eller jag.
Och få en telefon som det inte går att prata i!
Nacken...?
Jo, tack, den värker, och nu är det verkligen inte för att jag ansträngt mig.
Det är den mentala värken som INTE kommer släppa förrens jag glömt bort 2000 kr minus i lön, Milou har fått ut den där djälva, stora tygbiten, och telefonlinjen funkar som den ska.
Annars kan det ju bli knepigt när man snabbt måste anbryta ALL aktivitet på nätet såfort det ringer.
Men så blir det ju.
Pang, bom, av.
Jag har köpt ROSA garn till en ny bolero.
Ska dock testa en i restgarn och NY RYGG först, innan jag gör en till.
Kommentarer
Postat av: Ssyter J
Glömde helt bort att påminna dig om hur mkt fleecefilt Sture satte i sig under sin livstid - ibland var det bara fleece som kom ut... Hans filtar var mer hål än filt till slut.:) Sen åt han vid ett tillfälle upp en hel Cd-skiva och bajsade spegelskärvor, klädnypor inkl metalldelen och ALLT kom ut.
Postat av: Bloggaren Herself
Tack gode gud för det...
Eller jag menar inte att det var bra att Sture åt "saker som man inte BÖR äta"...
Men skönt att höra att allt kom ut.
Jag håller tummarna för att min "Tyg-äterska" bajjar ut denna tygbit och sen...
Ska jag vara skitnoga i fortsättningen.
KRAMIS
Trackback
