Glider omkring...
Uppe med tuppen och har fått spendera HELA dagen för mig själv.
Lyx.
Jag bara typ glider omkring.
Sen vi skaffade vovve här i familjen så har ett MIRAKEL inträffat!
Jag har numera nästan aldrig problem med att få upp min morgontrötte son, med dåligt morgonhumör.
Det är bara att skicka in den GLADA, pigga, pussvänliga, gosiga VÄCKARKLOCKE-HUNDEN Milou in till sonen...
Och han vaknar med ett GOTT HUMÖR, jag behöver inte tjata och gnälla i onödan, kanske 1/4 del av vad jag behövde göra förut.
Om ens det.
Ja, och VEM skulle inte bli glad av den där gosegrisen liksom...?
BARA fördelar med att ha skaffat hund!
Oftast.
När sonen dragit till skolan fick jag och Milou avvakta lite, det var dimma och mörkt ute ganska länge här på morgonen.
Vi var klara att dra vid 08.00, men som sagt, för mörkt och dimmigt.
Jag ville inte ge mig in i skogen då.
Vi drog vid 08.45 istället, då hade ljuset börjat komma.
Det blev "den vanliga" rundan, men idag...
Såg jag ut så här bara 300 meter in i promenaden!
Jag hade nämligen glömt bort att det regnade igår, och att det var vått i skog och mark.
Mycket högt gräs dessutom.
Det är ju höst, inget torkar upp här inte.
Jag blev pissblöt, värre än på dessa bilder till och med, ju längre promenaden fortskred.
Jag blev kall trots bra fart.
Det är väl först nu, 14.30 som mina fötter tinat upp, trots dusch och värmefläkt på det.
Jag hoppas inte jag åker på en brakförkylning av detta nu, klantigt, jag BORDE tänkt på att ta på mig gummistövlar.
Buske på Hällarna...
Så upptäckte jag och Milou en NY liten stig på Hällarna idag.
Eller ny för oss då, för den var ju upptrampad.
Och det är DET som är så härligt med Hällarna, här har jag lekt och sportat sen jag var 7 år gammal, i 33 år, och ändå kan man på denna ganska lilla ytan hitta NYA ställen att upptäcka.
Det är ju lovely!
Idag hittade vi dessutom denna STORA lya (?)...
Hålet var jättestort, jag gissar rävlya eller harlya (hare då alltså).
Men eftersom jag faktiskt sett en räv flera gånger här på Hällarna, under flera års tid, skulle det mycket väl kunna vara den rävens lya...?
Och dessutom låg den ju gömd jättebra, på denna lilla stig som gick mitt i en liten skogsdunge.
Jag vågade inte gå närmare för att kolla eftersom jag hade Milou med.
Ville inte reta upp en räv IFALL ATT, Milou är ju inte så stor liksom.
Så kom vi hem.
Jag har kollat Malou, fixat i arbetsrummet, virkat på en grå sjal, varit och köpt nytt garn till den där västen/boleron som jag började på häromdagen...
Jag började nämligen på den i cerise garn, men så kände jag:
Nä, inte mer cerise, jag vill ha i någon annan färg, jag måste variera mig.
Jag köpte gräddvitt garn istället, repade upp det andra.
Och gräddvitt är en färg jag nästan aldrig virkar i, eftersom jag gillar lite starkare färger.
Men...
Det blir sommarfräscht med gräddvitt och solbränna.
Så det ska jag starta upp nu när jag hamnat i soffan igen.
Jag återkommer senare.
Lyx.
Jag bara typ glider omkring.
Sen vi skaffade vovve här i familjen så har ett MIRAKEL inträffat!
Jag har numera nästan aldrig problem med att få upp min morgontrötte son, med dåligt morgonhumör.
Det är bara att skicka in den GLADA, pigga, pussvänliga, gosiga VÄCKARKLOCKE-HUNDEN Milou in till sonen...
Och han vaknar med ett GOTT HUMÖR, jag behöver inte tjata och gnälla i onödan, kanske 1/4 del av vad jag behövde göra förut.
Om ens det.
Ja, och VEM skulle inte bli glad av den där gosegrisen liksom...?
BARA fördelar med att ha skaffat hund!
Oftast.
När sonen dragit till skolan fick jag och Milou avvakta lite, det var dimma och mörkt ute ganska länge här på morgonen.
Vi var klara att dra vid 08.00, men som sagt, för mörkt och dimmigt.
Jag ville inte ge mig in i skogen då.
Vi drog vid 08.45 istället, då hade ljuset börjat komma.
Det blev "den vanliga" rundan, men idag...
Såg jag ut så här bara 300 meter in i promenaden!
Jag hade nämligen glömt bort att det regnade igår, och att det var vått i skog och mark.
Mycket högt gräs dessutom.
Det är ju höst, inget torkar upp här inte.
Jag blev pissblöt, värre än på dessa bilder till och med, ju längre promenaden fortskred.
Jag blev kall trots bra fart.
Det är väl först nu, 14.30 som mina fötter tinat upp, trots dusch och värmefläkt på det.
Jag hoppas inte jag åker på en brakförkylning av detta nu, klantigt, jag BORDE tänkt på att ta på mig gummistövlar.
Buske på Hällarna...
Så upptäckte jag och Milou en NY liten stig på Hällarna idag.
Eller ny för oss då, för den var ju upptrampad.
Och det är DET som är så härligt med Hällarna, här har jag lekt och sportat sen jag var 7 år gammal, i 33 år, och ändå kan man på denna ganska lilla ytan hitta NYA ställen att upptäcka.
Det är ju lovely!
Idag hittade vi dessutom denna STORA lya (?)...
Hålet var jättestort, jag gissar rävlya eller harlya (hare då alltså).
Men eftersom jag faktiskt sett en räv flera gånger här på Hällarna, under flera års tid, skulle det mycket väl kunna vara den rävens lya...?
Och dessutom låg den ju gömd jättebra, på denna lilla stig som gick mitt i en liten skogsdunge.
Jag vågade inte gå närmare för att kolla eftersom jag hade Milou med.
Ville inte reta upp en räv IFALL ATT, Milou är ju inte så stor liksom.
Så kom vi hem.
Jag har kollat Malou, fixat i arbetsrummet, virkat på en grå sjal, varit och köpt nytt garn till den där västen/boleron som jag började på häromdagen...
Jag började nämligen på den i cerise garn, men så kände jag:
Nä, inte mer cerise, jag vill ha i någon annan färg, jag måste variera mig.
Jag köpte gräddvitt garn istället, repade upp det andra.
Och gräddvitt är en färg jag nästan aldrig virkar i, eftersom jag gillar lite starkare färger.
Men...
Det blir sommarfräscht med gräddvitt och solbränna.
Så det ska jag starta upp nu när jag hamnat i soffan igen.
Jag återkommer senare.
Kommentarer
Trackback
