Döda djur och annat mys...

Efter många om och men, så kom jag och Milousan tillslut iväg på vår promenad.
Mäkta sur på det mesta, men så fort vi kom ut i någelunda natur...
Då släppte det direkt och så kom ju solen fram dessutom!

Och där traskade vi i godan ro, och så är det ju sådär när man är ute och går i någelunda natur...
Att det finns andra hundar som bajsar, rabbisar som bajsar, fåglar som bajsar, människobajs har ju också siktas, en massa annat bajs och hundar...
Dom gillar ju bajs.
Särskilt ANDRAS bajs är ju himla intressant.

När Milou bajsar (i naturen) brukar jag lägga stenar över (i stan plockar jag naturligtvis upp det i påse), så:
1. Ingen ska trampa i det.
2. Ingen annan hund skall äta det.
3. Ingen annan hund ska rulla sig i det.
Typ så.
Det gör inte många andra hundägare.
Men oftast är det inte hundbajset som är det primära problemet, det är ju dom andra djurens bajs.
För rullar man sig i det...
Är man ju lukt-maskerad som vovve.
Om man ska jaga.

Nåväl...
Men det är ju inte bara bajs som kan vara jobbigt på en hundpromenad.
Nä, det finns andra saker också.
Nämligen:
DÖDA DJUR!
Och idag bekantade vi oss med en död IGELKOTT.
Jepp, supermys.
Där gick vi i den där "godan ro", tiddelipom, tiddelipom, Milou fick korn på "något spår", jaha, och där drog hon iväg som en avlöning.
Och inte ett levande eller skuttande djur i sikte, det såg jag ju bestämt.
Men helt plötsligt såg jag att hon låg och GNED sig på marken mot något, något som låg väldigt stilla.
Jag kutade fram, okej...
Å där låg:
Herr eller Fru DÖD Igelkott.
Jag upprepade tyst för mig själv ett sånt där härligt "Hurra" inombords.
Röt som Kapten Österholm i Uppfostringsregementet:
"NEEEEEEEEEEJ, Milou hit!"
Den gnidsugna valpen avbröt sin manöver, men ytterst motvilligt.
Ja, hellre att hon sätter i sig ett snaskigt mellis på några rabbispluttar än gnida sig mot ett dött djur, kände jag rätt spontant.

HUR fan tänker dom?
Hundarna alltså...?
Ja, maskera sig i bajsdoft kan jag väl kanske fatta, för en rabbis, fågel eller valfritt djur tror väl inte att BAJS ska överfalla dom när dom bara känner lukten, och blir jagade av en hund.
Men DÖTT djur...?
Alltså det borde väl till och med en hund fatta att man kan ju inte lukta LIK när man jagar?
Eller?
Ja, jag är ju inte så insatt i hur dom resonerar, men det vore kul om Milou kunde börja tala människospråk och förklara.
Så det kändes som BAD var aktuellt idag igen, och så la jag en liten stenpyramid några meter INNAN den döda igelkotten så jag vet till nästa gång vi går där...
Då hinner jag avbryta "Lik-gnidandet" innan hon ens tänkt tanken.

Så kom vi hem, vi var i trädgården ett tag innan vi gick in, för sambon städade.
Jag virkade, sonen spelade fotboll och lekte med Milousan.
Så hör jag:
"Nej, Milou kom hit!
Vad har du i munnen?"
Jag fattade direkt:
KATTBAJS.
Aber naturlisch, visst var det DET, noll tvekan på den punkten.
Då var det bara att gå upp med hunden i duschen på en gång, sonen fick leta upp resterna av kattbajset.
Jag blir T-O-K-I-G!
Men ren blev hon, från både liklukt och kattbajs.
Jag borde börja ta betalt...
Av hunden då alltså.
Milou borde betala MIG, för att jag köpt henne.
I verkligen LOVE being a hundägare igen

Lite senare på eftermiddagen kom Lilla Sunshine med familj på fika.
Det blev MYS och en massa snack, sen har vi ätit, sett Idol och nu...
Ska jag krypa till kojs!
Imorgon blir det jobb.





Kommentarer
Postat av: Syster J

Och jag som täntke att Milou kunde ha gott inflytande... S Hur många gånger har den lilla likgnuggerskan schamponerats de senaste veckorna egentligen??

Kramen

2011-09-12 @ 16:37:16
Postat av: Bloggaren Herself

Håll Bosse borta från Milousan om du inte vill att han ska hamna i dåligt, hygieniskt sällskap!!!

Hon har hamnat i fel hundgäng tror jag bestämt.

Ja, hur många gånger har hon scahmponerats...?

Oräkneliga ;D

Kram tebaks!

2011-09-13 @ 11:00:59
URL: http://stickqvick.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0