Djäkla snorungar...
Är det inte Karl Ove som håller mig vaken på nätterna, så är det grannarna på jobbet.
Djäkla snorungar!
Det finns ju en ganska bekant textrad som lyder:
"Jag hör hur dom ligger med varandra på våningen ovanför..."
Jag ändrar den raskt till min egen version:
"Jag hör hur dom festar med varandra i våningen ovanför..."
Tralalaaalalaa.
Kom hem dygnsur av regnet och med en präktig huvudvärk!
Igårkvälls började det festas i våningen ovanpå klockan 19.30, tjo-och-tjim-och-dunka-dunka.
Jag och Chifen satt och såg på tv´n, vi fick höja volymen rejält och fick småskrika till varandra om vi skulle "språka".
Fast vi höll mest tyst och försökte höra tv´n.
Men so far so good, det får väl gå så länge man är vaken och inte vill sova.
Vis av erfarenhet så visste jag att detta kommer bli värre och värre.
Vid 22 sa vi "God natt" jag och Chifen och gick och la oss.
Jag sa till Chifen:
"Ikväll kommer jag INTE gå upp och skälla på dom, (22.00 SKA man sluta spela enligt reglerna) imorgonbitti, klockan 08.00 sätter jag på stereon och ger igen med samma medicin, då djäklar ska dom få dunka-dunka så dom spyr."
Chifen sa:
"Va, SKA du verkligen göra det?"
Det kan du ge dig faaan på, sa den hämdlystna, nu är jag trött på dom där snorungarna.
Till saken hör, och det har jag nog skrivit innan, är att det är någon form av utslussningslägenhet för ensamkommande flyktingbarn, företrädesevis pojkar.
Problemet är, att dessa flyktingpojkar lämnas vind för våg UTAN konstabt vuxet stöd från Region Gotland.
Eller ja...
Dom har någon form av handläggare som jagar dom med jämna mellanrum, men som killarna verkar försöka undvika så mycket som möjligt.
Men annars får dom sköta sig HELT själva, ni kan ju bara gissa hur bra DET är.
Vi återgår till gårdagskvällen:
Dunka-dunka-dunka-dunka-party-party...
Jag tänkte:
Jag härdar ut.
Och dom började skråla högre och högre i takt med att volymen höjdes.
Det började dunsa och hoppas på golvet hos dom, brottas och dansas, möbler och glas verkade åka i golvet också.
Jag tänkte:
Jag ska inte ringa störningsjouren, jag ska inte gå upp och säga till, jag ska härda ut och såg varenda 1-timmes deckare timme ut och timme in.
Om det åtminstone varit förfest så hade jag väl verkligen inte retat upp mig, men dom här killarna är ju för unga för att gå ut, så dom festar ju hemma.
Tillslut gick folk och det blev tyst, jag slockande och vaknade av att någon SPYDDE rakt upp och ner.
Jag gissar att det var på golvet.
Somnade om.
Vaknade av att klockan ringde och ville dö av trötthet.
Men jag och Chifen steg upp och klockan 08.00 åkte stereon på (OBS, laglig tid), på riktigt HÖG dunka-dunka-volym.
Basen var duktigt uppskruvad och ur högtalarna strömmade "Euforia" och jag sjöng med!
Sjöng i bästa skrålar-stil.
Med huvudvärk.
Men det kändes så...
BRA och befriande!
Surkärringens hämd.
Så olikt mig, för jag brukar vara så snuskigt ordentlig på jobbet gällade sånt här, man ska visa hänsyn och vara bättre än dom som inte visar hänsyn.
Men nu har jag fått nog av dom där hopplösa ungarna.
Jag hoppas deras huvuden kändes väldigt ansträngda när musiken åkte på, synd bara att vi "bara" kunde ha på musiken i 1 timme...
Jag hade önskat många, många timmars hämd.
Nåväl, dagen igår var iallafall underbar, det blev mycket utetid och jag har fått färg!
Ingen bränna, men lite GUL har jag allt blivit ändå.
Sonen är risig, som jag skrev häromdagen, sambon har joinat praktförkylnings-gruppen och så även mamma idag tydligen.
Jag ska snart resa bort och vill helst inte bo i den här pesthärden.
Vad är oddsen att inte bli risig igen...?
90-10 förkylingen gissar jag.
Då går allt åt pipsvängen.
Jag ska äta allt hälsofrämjande, ingefära, vitlök, och annat hälsokostigt jag kan komma på.
Inte en bacill får fastna på mig.
Nu ska surkärringen, som ÄNDÅ är glad, för nu är jag långledig, hoppa in i duschen.
Vi ses senare.
Kommentarer
Postat av: Andreas
Massor av ingefära-te brukar alltid funka för mig:)
Trackback
