Jag är inte Rainman direkt...

3:e advent...
Och jag kände mig lite så här...
 
... när jag kom upp nyss.
 
Ja, jag var lite dum igår, först var vi på middag hos bästisen med mat, spel och så såg vi "Så mycket bättre" och så pratade vi lite på det.
Sen åkte vi hem, och jag var isäng runt tolvslaget.
Vad gör jag?
Jo, jag lägger mig och ser "Downtown Abbey" på datorn och somnar sen vid 01-tiden.
ALLDELES för sent om ni frågar mig.
Tanten är skittrött idag!
 
KUL är dock att jag igår skulle ha med mig något till kaffet.
Jag fick "bara så där" den brilljanta idén att göra en sockerkaka.
Inte så märkvärdigt tänker ni kanske, men trots att jag bakar mycket är sockerkaka något som jag inte gjort sedan ungdomen.

Orsak:
Mormor och mamma var såna fenor på att göra GODA och saftiga sockerkakor så jag jag liksom aldrig behövt göra sockerkaka.
Dom stod alltid för sockerkaks-delen liksom.
Och mina sockerkakor...
Har alltid blivit torra stenbumlingar.
Typ.
 
Dessutom...
Snodde morsan mormors FENOMENALA recept när mormor dog, så jag har inte haft en chans att tävla i sockerkaks-bästa-smak-saftig-kaka!
Men nu bakar inte min mamma längre, hon har lagt av.
Inga sockerkakor bakas och serveras, och igår...
Blev jag sugen på att baka just sockerkaka och ta med till kaffet.
 
Sagt och gjort, jag gick ner till mamma och bad att få hennes/mormors recept.
- Jaha, vadå, varför då...?
"För att jag ska baka, såklart!"
- Jaha.
Och så tog hon fram den "hemliga" sockerkaksbibeln och tar fram receptet jag ville ha.
Jag sitter vid hennes köksbord och ögnar igenom receptet, reser mig från bordet, tar boken och ska gå upp och köra igång.

- Vad gör du, säger morsan.
???
- Går upp till mitt, hurså?

- Men boken (my presious...), vart ska du med den?
???
- Men jag ska ju BAKA...
Hallå, har du glömt det?
 
- Nä, men boken...
(Va, får man nu inte ta med sig den här hemliga sockerkaksbibeln upp nu heller...? )
 
- Amen va fan, tror du att jag har fotografiskt minne eller?
Att jag bara snabbt kan läsa en text en gång och memorera den direkt eller?
Jag är inte Rainman mamma, som kan lära mig telefonkatalogen utantill precis!
 
- Nähe, TÄNK...
Det trodde jag, svarade mamma.
( Herregud...)
 
- Jag måste ju ha receptet med mig upp för att kunna baka.
(Morsan skrattar och säger sen med MYNDIG röst...)
- Ja, men glöm nu inte adressen när boken ska tillbaka!
- Jaaaa, men brukar jag glömma den eller?
- Ja, det brukar du.
- Mmm, när jag var 15 kanske, men nu är jag 41 ½ och GLÖMMER INTE bort adressen.
 
Så vände jag på klacken och gick upp till mig.
"En mor är alltid en mor..."
Eller?
 
Kom upp och insåg varför jag aldrig lyckats att få lika goda sockerkakor som morsan och mormor.
Det finns en hemlighet upptäckte jag nämligen igår, mormor hade "kluddat" i kanten på ett recept och så gör man så på typ alla sockerkakor oberoende av kaka.
 
Ingen jag tänker avslöja här såklart, men det blev avgörande för min första, som jag tycker, LYCKADE sockerkaka! 
Som smakar precis som mammas och mormors kakor förr.
Ja, för det är ju dom som haft "special recepten".
 
Till och med sambon gillade sockerkakan och uppmanade mig vid kaffet att sätta över sockerkaksformen på kakan så han inte såg sockerkakan...
Och åt upp allt själv.
Han är väl lite som ett barn...
Syns det inte, så finns det inte!
 
Och mamma...
Hon fick tillbaka receptboken redan samma kväll.
Tänk, jag kom ihåg adressen!!!  
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0