Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Lite snäll är allt kocken...

Har dammsugit, sorterat lite i mitt arbetsrum (oj så bra det blir...) och på spisen kokar KALOPPS!

Jajemän, jisses så härligt.
Känns verkligen som om jag tagit tillbaka matkommandot i den här familjen nu dom senaste tre veckorna.
Ja, ni vet ju hur mycket jag gnällt över hur kräsna mina två karlar i den här familjen är...
Men nu skiter jag i dom.

 

Här lagas det "nya" rätter på rad, fiskgratänger och gud vet vad.

Inte en dag till med dom gamla vanliga rätterna som gått om och om igen i ÅR, köttfärsrätter, pizza, hamburgare, korv och tacos och blä, blä, blä.

Mitt nya motto är:
Ät och håll... snattran.

Känns så jäkla skönt.

Sambons första ord idag var när jag sa att det skulle serveras kalopps idag var:
- Jag är inte så glad i kalopps...

- Nähe, men det struntar jag i, idag BLIR det kalopps punkt slut!
- Jaä, men jag är inte så glad i kalopps, upprepade han.

- Jag hörde det, men det struntar jag som sagt var i, det blir kalopps i alla fall!

Och så fick han åka och handla ingredienser till kaloppsen.

 

Och just nu puttrar kalopps i min nya järngryta på spisen.

Hurra.

Sen skiter jag som sagt i vad herrarna har för åsikter i matväg i fortsättningen, jag har tappat lusten att laga mat dom senaste åren för allt blir så enformigt.
Nu få dom anpassa sig till mig, jag kan inte äta sammasamma någe mer.

Jag vill ha GOD mat och äta sådan mat vi har ätit alldeles för länge, ibland.

 

Men jag har blidkat sambon lite idag i alla fall, han får pressgurka till maten.

Se där, lite snäll är allt kocken i alla fall 

Åh, jag är så glad för mig järngryta.

 

Nu ska vi äta, sen ska jag kolla mönster till ett par benvärmare jag måste börja på nu när julen är över.

Vi ses senare!