Vi överlevde visst...

Hemma igen, landat i soffan och...
Jorden gick inte under igår!
Så märkligt.
Mayaindianerna som har haft rätt i så mycket som tex... hm...
Utomjordingar och ja...
Eller är det VI som tolkat in utomjordingar i deras uthuggna stenbilder kanske...?

Tja, vad vet jag, men dom upptäckte väl popcornen och varm choklad/kakao i alla fall (eller var det någon annan indianstam???), så helt ute och cyklade kan dom väl inte ha varit.
Inom matgebitet åtminstone 
 
Så vi överlevde visst, jorden gick i alla fall som tur var INTE under.
Och inte datorn heller!!!!!
Herregud, här undkom man med blotta, fucking förskräckelsen, jesus kristus...
Typ.
 
Jag kom undan med med blotta förskräckelsen vad gällde kostnaden för fixandet också.
Jag var väl beredd att lägga hur mycket (NÄSTAN) som helst för att rädda viktiga bilder och jobb, men behövde bara punga ut med 320-någonting kronor och felet var bara en skitsak.
 
Och nu är allt dessutom sparat i någon liten "grå låda" utanför datorn ifall olyckan skulle vara framme igen.
No more datorns undergång, no more.
 
TRODDE JAG JA...
Detta var inormation jag fick via telefon av sambon igår.
 
Kommer hem här och datorn funkar inte!
Visserligen påstår sambon att han har sparat innehållet, men datorn fungerar inte.
Är det sparat eller inte, kommer den snabba datorn någonsin funka igen?
Jag har slängt ut pengar på ingenting.
Jag får magsår igen.
 
Milou hade ialla fall en heldag/LYXDAG på jobbet igår!
Överlycklig att få komma till Chifen och hittar till Chifens dörr själv fortare än man hinner blinka.
Området ser likadan ut överallt...
Men hon hittar till rätt dörr utan att tveka.

Sen bjöds hon på hundgodis, var i vanlig ordning överlycklig att få träffa Chifen igen och fick hundben i julklapp.
Vi andra står oss slätt i jämnförelse med Chifen, i Milous ögon tindrar stjärnor så fort hon kommer dit!
 
Och appropå stjärnor...
Fler än jag som bölade ögonen ur sig under "Svenska Hjältar"-galan igår?
Det är det enda jag ser i "galaväg" under hela året, och gud så jag gråter varje år.
Vilka medmänskliga hjältar det finns, så rörande och så bra.
Man blir berörd ända in i märgen.
Nu ska jag börja min dag, vi ses lite senare!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0