Barnvakt...

Uppe med tuppen, frukostat, röjt lägenheten, fått iväg sonen till skolan, duschat och nu...
Är jag barnvakt!
Lilla "H" är här, fast hon ligger och sover i babyliften, fint uppställd på matrumsbordet, så jag kan sitta här och blogga och titta på henne.
Lyx.
Så får vi se hur det går, hon ammas och mamma är i skolan, jag hoppas Lilla "H" har blivit upptankad ordentligt, annars ligger barnvakten risigt till!
Det går så länge det går typ.

Jag har annars sovit som en stock.
Läste Leif GW´s biografi innan jag somnade, och jag skrattar faktiskt högt för mig själv ibland.
Jag tycker han skriver MYCKET underhållande och bra, och man känner liksom sig hemma när man läser.
Även om han skriver om ett svergie i efterkrigstid, så är man inte så ung så man INTE vet något om det...
Men man är ändå så pass ung så man har inte upplevt det.
Fast så har man en pappa och mormor som berättat mycket, och gamla svartvita matinéefilmer från söndagseftermiddagarna färskt i minnet.
Ja, jag känner mig hemma i hans beskrivningar, och...
Jag är mycket road och jag slukläser.
På jobbet läser jag...



"Vi måste tala om Kevin", även den en MYCKET bra bok!
Det är dock en mycket mörk bok, handlar om en pojke, Kevin, som blir en massmördare.
Boken är skriven och uppbyggd så att man läser brev som Kevins mamma skriver till hans pappa, som hon är skild ifrån.
Hon skriver liksom "av sig" om deras relation från början, när dom får barn, hur det sen blir med barnet, och allt som händer därefter.
Jag slukläser även där, bra skriven och spännande.
Jag la mig runt 22 på jobbet sist, och kunde inte lägga ifrån mig boken förrens 00.45.
Då fick jag tvinga mig själv, för jag hade lätt kunnat fortsätta läsa.
Och HÄR snackar vi om en bok som går in på djupet, SÅNT GILLAS av mig.
Jag hatar när jag läser böcker och det "skummas" igenom detaljer och relationer mellan människor.
Jag vill veta ALLT, även om det är en roman eller biografi.
Detta är en roman och inte självupplevt tror jag.

Igår gick hantverkandet "sisådär".
Jag fick börja om tre gånger på en spets, först en gång för att jag räknat fel, sen repa upp för att det mönstret jag valt inte funkade som spets.
Då fick jag börja om en tredje gång och göra det "vanliga" spetsmönstret, som jag gjorde till den linblå klänningen och det som jag gjort till det rosa/prickiga linnet jag ska sy.
Och eftersom jag inte orkade leta efter något annat spetsmönster, då fick det bli samma spets till batiklinnet också.
Vi såg film samtidigt som jag virkade, "Johnny English reborn", det var ingen film för mig.



Jag tappade koncentrationen redan efter en kvart, jag tyckte den var urlöjlig, töntig humor.
Sonen och sambon skrattade dock.
Men inte jag, MAX ett skratt klämde jag kanske ur mig.
Nu ska jag fortsätta virka tills gullegumman vaknar här, vi ses senare!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0