På soljobb och partyjobbet...


Jag hann inte blogga mellan soljobbet och partyjobbet igår!
Det var för ont om tid.
Först åkte vi till Brännhaga såklart, och solen skeeeeen, det var stekhett och mitt i solandet skriker sonen:
"Iiiiii, en ödla, kolla!!!"
Mamma Madde kollade, jamen se där ja, en liten skogsödla som kilade runt helt förskräckt på dom varma stenplattorna...
 

Jag var som vanligt snabb med kameran och hann fota den, sonen ville fånga ödlan men var för feg.
Mamma Madde, den VANA skogsödle-fångaren plockade kvickt upp ödlan och sa stolt:
"Såna här har jag minsann fångat många i mina dar ute på Brissund, vi hade miljoner med skogsödlor!
(Och tyvärr tagit livet av, inte med vilje naturligtvis, men jag fångade dom, satte dom i godisplastlådor med lufthål, stenar, färskt gräs, sand och små flugor och annat smaskens som dom kunse äta...
Men dom dog efter några dagar, förmodligen av HJÄRTSLAG varje gång jag tog upp och "gullade" med dom...

Stackars ödlor, men så var man ju barn med ett hjärta som älskade HUSDJUR, till och med ödle-husdjur.)

Sonen blev impad, alla tyckte att jag skulle KYSSA ödlan, för han kunde ju vara en prins, en ÖDLEPRINS.
Så jag kysste ödlan...
 

 
Och inget hände, jag kysste igen, och han...
 

 
... bet mig som tack!
"Iiiiiiiii", skrek sonen igen, "han biter dig!!!!!!!"
Eh, ja, men det känns inte, han har inga tänder, jag känner ingenting!
Den vettskrämda ödleprinsen...
 

 
Så ville sonen ha ödlan, trots att han var rätt skraj, jag sa att han var tvungen att hålla som jag gjorde och akta svansen så inte ödlan skulle "släppa" svansen om den kom i kläm.
Sonen fick ödlan, ödlan hade skitit i min hand (tack lilla ödlan) och sonen tyckte ödlan var så läbbig, höll helt fel, så jag sa att han fick släppa den så han inte skulle skada den.
Han höll på att klämma av den på mitten typ, och ödlan...
Hade skitit i sonens hand också!
Snipp. snapp, snut, så vart Ödleprins-sagan slut!

Efter en hård dag på stranden med släkten, sol och bad, 24 grader i havet igår, så drog vi järnet hem med lilla badbilen, in och piffa och sen ner på Nunnan och möttes upp igen.
Släkt och bästisar...
 
 
Och trubadren Thomas också naturligtvis...
 

 
Vi åt, drack och hade roligt i största allmänhet.
Jag fick min mat igår, ingen miss.
Piff & Puff var väl i sitt esse med en hel del dråpligheter och annat trams 
 


Och vid nota-momentet då undrade vi alla:
HUR ska det gå med notorna?
Det gick bra!
Klokboken fick till och med räkna ut sin EGEN NOTA!!!
Så lyxigt hade inte vi andra minsann, men Klokboken skötte det naturligtvis helt enligt regelboken, jobbar man på "Soc" och är "Soc-tant" som hon själv säger att hon är, då är man väldigt ordentlig!
Här, Nybyggarkussen med sin nota, den var längst...
 
 

 
Så började det bli lite drag inne på gården, jag, Syster-Yster och Hundbästisen gick in och började digga.
Här kom det en ung man som ville vara med på kort, möjligtvis bara marginellt äldre än sonen, men han verkade GILLA oss gamla tanter...
 

 
Obligatoriska systerbilden...
 


Så fick jag ett mindre RAGG inne på gården.
En välkammad och välfönad kille, något yngre än mig kom sakta smygande tills han stod precis brevid moi.
(Obs, denna bilden är tagen senare )
 

Lite prat, lite smicker om att "man var snygg", detta trots att jag var där med min son och hade ring på fingret, han raggade på ändå, och när det var paus i musiken, då drog jag, Hundbästisen och Syster-Yster in på dass.
TJEJSNACK ni vet!
Syster-Yster sa att han såg ut som Joe Labero, bästisen tyckte han såg ut som Björn Kjellman-skådisen...
  
Öh...
Ja, vilken sjysst kombo liksom, bli uppraggad av en kille som var en korsning mellan Joe och Björn.
Vilket gapskratt.
Sen hade Joe-Björn fått ragg på annat håll i pausen när jag försvann in på toa.
Hm, så otålig man kunde vara då, inte hinna vänta på att man skulle kissa och tjejsnacka.
Men...
Å andra sidan slapp jag förklara något för sambon om jag kommit hem med Joe-Björn i släptåg mitt i natta 
Jag och sonen, som inte uppskattar att vara på bild med sin pinsamma morsa...
 


Gud så jobbig du är morsan!
Och helst skulle jag stå helt stilla också, inte dansa, inte sjunga och inte klappa händerna i takt till musiken.
Men att han själv gjorde det...
DET var helt okej naturligtvis!
Vilken dubbelmoral 
 

 
På slutampen lämande sen alla vid bordet, bordet och kom in på gården.
Mamma dansade med sonen, till hans stora (not) uppskattning, men han höll god min och dansade på med mormor.
 

 
Vi sjöng, och spekulerade friskt i om två män som raggade på en "tjej" skulle känna sig väldigt snopna om dom fick med sig "tjejen" hem i säng...?
"Tjejen" hade helt klart varit en man från början i sitt liv, förmodligen opererad, men man såg att det varit en man iallafall.
Tydligen gjorde inte en överförfriskad kille det på sluttampen, han var skulle nog få en väldig UBERASCHUNG när han fick "hen" i bingen.
Vi valde att låta honom få den överraskningen 
 

 
Ja, underbart är kort, alldeles för kort, klockan 00.00 slutade showen och vi drog oss hemåt.
Nybyggarna missade tyvärr Klintebussen och fick cykla hela vägen hem, men det gick säkert bra det också...
 
 
Ja, och nu ska vi på´t igen.
Dödstrött är jag, men man får väl sova på stranden och låta ungarna sköta sig själva!
Ses senare.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0