Man kan inte få allt...

Uppe med tuppen, sonen i skolan, sambon på jobbet, jag har röjt, bäddat och satt igång en tvätt.
SAMT haft hemorrojdkräm runt ögonen.
Allt för att få svullna ögon att se LITE MINDRE svullna ut.
Jag ser ut som...
Fan!

Ja, ja, det går väl över, "Man kan inte få allt här i världen", som mormor brukade säga!
Jag är iallafall själv, lugnet har lagt sig, och den här veckan ska jag faktiskt BARA VARA SJÄLV har jag bestämt.
Känner att jag behöver det.
Vill om vänner vill hänga med på hundpromenader så får dom gärna göra det, men i övrigt...
Ska jag hantverka.

Känner att när jag nu städade ur arbetsrummet i helgen, IGEN, så är det roligare att gå in där igen.
Det är/och blir så fyllproppat där så det är inte klokt ibland, och mer åker in när man inte vill ha saker framme.
Nu är det fixat igen, och då ser ni ju vad kreativiteten rinner till.
Det är KUL att gå in i arbetsrummet igen.
Och man kommer in.
Jag ska nog rensa lite till idag, mer behöver slängas, men det får bli senare.

Så såg vi "Mästarnas mästare" igår, och Pillan sprack i sista programmet!
Va?
Hon som varit så överlägsen i ALLA program och i alla tävlingar och så gick det åt pipsvängen.
Jörgen vann, vinnarskalle även han, men Pillan hade varit en mer värdig vinnare eftersom hon varit just SÅ djäkla bra.
Jag blev besviken, jag hade velat ha ett "Stenis"-moment, men så...
Blev det nu inte.

Såg en intervju med Yoko Ono på tv förut.
Herregud, människan fyller snart 80, men ser ut som max 55 typ.

Det var ett inslag om hennes konst.
Hennes konst och performance-konst är väl inte riktigt my cup of tea direkt, men hon är ju kreativ iallafall.
Fast att tex stå och skrika i 2 minuter i en mikrofon på Moderna muséet i NY är väl kanske inte riktigt konst kan jag tycka.
Bara...
Knäppt.
Men det är väl så hon är, kreativ med väldigt konstiga idéer.
Och rik.

Dags för mig att bli lite knäppare i mitt konstnärliga uttryck och börja tjäna lite deg.
Samt gifta mig med Paul Maccartney som är superrik.
Om han lever fortfarande förstås, men det gör han väl...?
Han kan få en lagom konserverad 41-åring i sina bästa år (lammkött för honom typ) med lite påsar under ögonen som kan botas med lite hemorrojdkräm.
Yes, jag har en PLAN 
Och jag kan bli rik.
Jag är så trött att hoppas på lotto liksom.
Nu ska jag sluta spåna här, och klä på mig och gå ut och gå med Milou.
Vi ska spurta rejält idag och vi ses senare.











Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0