Jag må vara ett pucko..

Jag har inget sy-flyt idag.
Nä, inget sy-mojo här inte.
May the force be with you...
It just left me.
Eller det kom inte överhuvudtaget idag rättare sagt!

Jag skulle börja skära ut ett svart linne, det dog redan vid framplockandet av skärplattorna och skräddarlinjalen!
Äh, jag gör den apelsinfärgade batikklänningen istället, det går snabbt, jag kan ju liksom modellen redan, och där är tyget redan utskuret.
Jag körde igång och sydde ena halsringningen, skulle sy den andra (baksidan) och där körde jag sen fast.
Ögonen bara klippte och klippte för jag började bli trött.
Jag sydde snett och fick sprätta upp.
Sydde om och fel igen.
Sprättade.
Och sydde snett ytterligare en gång.
Sprätta, sprätta, sprätta, sprätta!
Sydde fel även en fjärde gång och har precis sprättat igen och nålat om.
Bara att inse:
Jag är för trött och om man sitter och klipper med ögonen så syr man fel så är det bara, man kan inte fokusera!
Jag får spara det till imorgon istället när jag är mindre trött.

Annars så kan jag berätta att jag är minsann...
EN TVÄTTÄKTA (superdum) BLONDIN!
Pantad så det räcker och blir över, jag delar med mig så kan ni andra känna er extra smarta.
Häromdagen berättade jag väl om den där FIFFIGA linjalen som jag såg i en av syböckerna som jag köpt...?
Om inte, så såg jag en fiffig linjal!
Och jag började scanna nätet efter något liknande, kunde inte riktigt översätta det engelska ordet till svenska, inte ens med hjälp av datorn.
Men det var en fiffig linjal som man kunde använda att pressa upp fållar direkt när man pressar.
Hm...
Så idag i arbetsrummet INSÅG jag ju att jag REDAN HADE en sådan "fiffig" liten linjal!
Men så fint!!!!
Här har jag scannat igenom hela Google i frågan, och inte hittat ett skit.
Inte ens på engelska eller amerikanska sidor.
Det var P-U-C-K-O-V-A-R-N-I-N-G numero 1.
Jag har ju redan upptäckt och köpt en fiffig linjal, och glömt det!

Då kommer vi till pucko-varningen numero 2:
Orsaken till att jag nu då glömt bort denna lilla linjal, var för att...
Jag vet inte ens om jag ska skriva detta...?
Okej, jag gör det ändå, orsaken var att den var plastad.
Alltså själva linjalen är i stål (eller något hårt) och så var det plast ovanpå.
Med siffror.
Och när jag använde den i början, då krullade ju plasten ihop sig av strykjärnsvärmen.
Och jag tyckte mig se att siffrorna satt på själva plasten.
Trodde, med betoningen på "trodde".
Jag kollade liksom inte ordentligt, och stoppade undan linjalen, för det var ju obrukbar då.
Jepp.
Totalt obrukbar.
Och inte kunde man ju pressa med den heller, för plasten smälte ju, vilken dum pryl.

Rött ljus, varning-varning-varning-varning, dum blondin tänker så frigolitplasten som fyller ut tomrummet i skallen på henne smälter!
Jodå.
Den smälte himla snabbt den.

Så idag, jag hittade och återupptäckte den fiffiga lilla linjalen (som förövrigt kallas sömometer på svenska), blev jätteglad och står med linjalen och tänker:
"Men attans då, den där förargeliga plasten som sitter på, den hade ju varit så smart annars!"
Jag antar att ni gissat för längesedan vad som komma skall...?
Ja, där står jag då och stirrar på fiffiga linjalen och ser att siffrorna ju sitter kvar (duh..), detta trots att plasten krullat ihop sig.
Men herregud...
Det var ju SKYDDSPLAST!!!!
Hur dum får man bli?
HUR DUM får man bli?
HUR dum?????
Ja, jättedum tydligen.
Blondin-pucko-dum.
Ja, så drog jag välan bort den där krulliga plasten och fram trädde ett fullt användbart verktyg.
Men gud så jag skämdes för mig själv, och för sambon och nu för er.
Villl dock försvara mig med att plasten satt så tätt, eller ja, på något sätt såg det inte ut som skyddsplast samt att jag trodde att siffrorna satt på plasten.
Jättebra försvar, jag vet.
Nåväl, slutet gott allting gott, jag må vara ett pucko, men jag har ett FIFFIGT VERKTYG att använda iallafall!
Fiffigt värre.

Så raskt över till Hund-Adolf!
Adolf som Adolf med Hitler på slutet en liten pikant historia jag bara måste berätta.
Jag var ute på promenad med hunden för några dagar sedan, tror det var i lördags.
På promenaden mötte vi en husse och hans hoppiga schnauzer.
En jättefin schnauzer, en hane, och hundarna lekte lite och jag och Hund-Adolf stod och "språkade" lite.
Vi hade det så där hundägar-trevligt som bara två hund-främligar kan ha.
Mitt i alltihop kommer jag att tänka på den där hunden Bonnie som var så söt och en blandning mellan just cavalier och schnauzer.
Och sumpar då HELT den goda stämningen mellan mig och schnauzer-hussen!
Jepp, den bara tvärdog kan jag meddela!

För jag börjar då berätta om den där söta blandisen, VILKEN LYCKAD BLANDNING mellan två hundar minsann, bla, bla, bla, och målar upp en jättefin visuell bild för gubben om den söta blandishunden.
Han...
Blir helt knäpptyst, ser helt plötsligt sur och väldigt tillknäppt ut.
Ja, och jag bara malde på om att "en SÅN" hund skulle jag minsann ha när Milou blev gammal och jag då skulle skaffa en ny hund, bla, bla, bla...
Och upptäcker att ALL feedback på denna info bara inte fanns.
Han var tyst.
Snackepåsen från innan hade försvunnit.

Så öppnade gubben munnen och fram träder:
Hund-Adolf!
Indeed.
Och då fick jag minsann veta att "korsa olika ÄKTA hundraser till höger och vänster med varandra, DET var synd och skam det, det gjorde man bara inte!!!!
Fy och skäms på det.
Och HANS lilla finfina vovve skulle minsann INTE korsas med någon cavalier om JAG nu trodde det, stod och "fiskade" som jag gjorde, nä, här skulle inget korsas till höger och vänster!!!!!"

?????
Vänta här nu...
Hade JAG nämt något om att jag ville para hans hane och Milou?
Nej, det hade jag inte.
Apselut inte.
Jag hade sagt att det var en önskehund när Milou blev GAMMAL och att jag skulle försöka HITTA en sådan blandis.
Inget om att hon och hans hund skulle ha valpar.
Jag fiskade ingenting, jag bara språkade och spånade.

Vilket jag då i trevlig ton upplyste honom om, att jag inte ens skulle ha valpar med min hund.
Inte med en schnauzer, inte med en cavalier.
Men det spelade tydligen ingen roll, jag var evigt fördömd i och med att jag ens GILLADE blandrashundar.
Han malde vidare om "alla sjukdomar" som icke renrasiga hundar hade, bla, bla, bla.
Typ där stoppade jag honom och sa:
"Alltså du, både du och jag har varsinn ras som har hjärtproblem i rasen, ögonproblem m.m, och det VET man ändå när man köper en hund att det kan bli så att hunden kan ha sjukdom i rasen.
Och det är nog värre med dom renrasiga hundraserna som är så hårt sönderavlade att dom får mer och mer problem ju mer man försöker "förädla" rasen.
Jag tycker att du är en riktig "hund-fascist" (hjälp, sa jag verkligen det där, ja det gjorde jag visst :S ) faktiskt, det är så himla larvigt att hålla på att göra skillnad på renrasiga hundar och blandraser!"
Så lyfte jag upp Milou (för att raskt komma iväg för hon ville ju inte sluta leka) och gick därifrån innan han hann säga något igen.

Ville tillägga:
"Auf weidershen mein herr", och smälla ihop gympadojssulorna, men det var väl tur att jag INTE gjorde det.
Då hade jag väl fått en smäll 
Först komma här och fiska efter HANS hunds sperma, sen GILLA blandrashundar och dessutom kalla honom för hund-fascist, snacka om att hamna på svarta dödlistan direkt!
Ja, och snacka om att jag blir provocerad av sådana där hundägare som inte kan tåla alla sorters hundar, utan det ska vara enbart renrasigt och fisförnämt.
Det är lika provocerande som med människor som kallar andra "svartskallar" och säger "Sverige åt svenskarna" typ.
Usch...
Ja, där försökte jag hittad ett samtalsämne som skulle binda ihop våra två hundraser, och så blev det pannakaka av allihop och jätteotrevligt!
Vilken hundägar-mötes flopp.
Nu ska vi se film, vi ses kanske sen, kanske imorgon.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0