Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Galen (som vanligt...)...

Det gick inte att sova, telefonen ringde...
Flera gånger och tillslut ringde jag upp bästisen, för hon var en av dom som ringt.
Vi pratade, sen steg jag upp och tog en knäckemacka.
Ingen idé att sova, trött javisst, men sova på dagen funkar inte.
Så tänkte jag:
Ska jag sitta här i soffan och glo en hel djävla dag...?
Nä, det går fan-i-mig-inte!
Jag blir galen på det också, jag drog fram tyg och mönster...
(jag är livsfarlig för mig själv)



Dags och göra något vettigt!
Jag valde mitt fina afrikatyg som pappa köpte i afrika till mig för några år sedan när dom var där.
När jag nålat fast tyget och ritat ut sömnsmånen kom Milou och klampade in på tyget...



"Hej, vad gör du, kan jag hjälpa till?"
NEJ, akta tyget, kom här, gå bort från tyget så det inte flyttar sig från markeringarna!!!



"Men herregud, du kan väl be snällt, du behöver väl inte gapa jämt.
Jag ville bara vara snäll och se om du behövde någon hjälp, men FINE...
Skit i det då!"
Tänkte säkert den lilla vovven, och lomade iväg med svansen mellan benen.



Framstycket utskuret...



Och båda...



Och hallen i kaos.
Nu ska jag röja det, koka mer kaffe, äta mer frukt och ta alvedon, för nu lägger kroppen snart av.
Jag skiter i det, jag orkar inte sitta och känna efter heller.
Fortsättning följer...