Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Myspys-morsan...

Uppe!
Väckte sonen som skulle till skolan, ställde fram frukost, la fram rena kläder, packade gympakläderna och läxorna i väskan, skickade in honom på toa att "piffa"...
Så kommer han ut och undrar:
"Varför har du packat ner mina gympakläder i väskan?"
- För att du har ju gympa idag... väl...?
"Nä, det var FÖRRA året mamma, nu är det ny termin, nytt schema vettu!"
- Jaha, okej...
Så kan det gå när man är effektiv och vill ligga i framkant, det har man INGET för minsann 

 

Igår skulle så GULLIGA-mamman vara lite mysig och så sa hon (jag) :
"Om du vill så kan du sova inne vid mig inatt nu när Denny är borta!"

Och så såg jag så där lite bus-mysig ut.

Sonen höjer då sitt vänstra ögonbryn ( Detta är en ball egenskap han ärvt av sin far, att kunna höja enbart det ena ögonbrynet...
Jag kan bara höja BÅDA ögonbrynen samtidigt... ) och ser mycket skeptiskt på sin busiga mysmorsa och säger:
"Va, skulle inte tro det va, jag sover inne i mitt rum!"

Mys-morsan fattar ingenting och säger:
"Men...
När du sover vid mormor, då sover du ju inne vid henne jämt."
- Nä, jag sover i lilla rummet numera mamma.
"Inte alltid, du sover ju inne vid mormor också."
- Jag sover INNE VID MIG, inte hos dig, bet han sen av och så var det "end of discussion"!

Nähe...
Så nu har vi nått till den punkten i livet.
Det går fortfarande bra att ligga inne i dubbelsängen och se på tv ihop, men ligga och sova ihop med sin myspys-morsan...
Där går nu tydligen fan-i-mig gränsen! 
Fast med mormor går det tydligen bra.
Inte för att jag känner mig bitter över det faktumet, nope, inte alls. 

 

När jag cyklade hem från jobbet häromdagen slog ett annat faktum mig:
Om tio år är han 22 år.
Huvva, hemska tanke, alltså jag VILL inte ha fler barn och skulle inte orka ha ett barn till som det ser ut nu, men...
Jag får faktiskt panik när jag helt plötsligt slås av faktum att han faktisk snart kanske flyttar hemifrån.

 

Inte blev det bättre av att han började prata om att han hade en fotbollskompis som skulle flytta till fastlandet redan nu, som 12-13-åring.
Alltså hans pappa flyttar med, och resten av familjen stannar kvar här.
Och jag fick en skräckvision av att sonen skulle får för sig att börja plugga på fastlandet, kanske idrottsgymnasium, och DÅ...
Skulle det kunna ramla på en väldigt snabbt att han skulle försvinna ifrån mig.

Fast det hoppas jag att han INTE gör, han får åtminstone gå gymnasiet här, sen kan han väl göra som han vill.
Suck.
Tiden gå alldeles för fort.
Ja, jag får mina dippar lite från och till i den här frågan som ni märker, men jag måste väl bara försöka inse att tiden går.

 

Ja, nu släpper vi det, jag hade sällis i sängen ändå, vovven som älskar mig över allt annat, sov tätt, tätt brevid mig i den stora, tomma dubbelsängen 
Så har jag plockat bort och undan all tvätt från igår, och nu...
Har jag gjort allt, är helt själv och då ska jag nog snart sticka till stranden.
Det ser ju ut att bli toppenväder!
Vi ses lite senare.