Nöjd med mitt dagsverke och med min prototyp...

Vi gick halva Hällarna och tillbaka idag...
 
 
... och Milou var i 7:e himlen, som hon sprang det lilla busfrö´t!
Kors och tvärs, hit och dit, tjoohoo, hon fick äntligen springa lös och jaga rabbis.
Eller jaga rabbisens hål, för några rabbisar såg vi faktisk inte till.
 
Vi gick faktiskt till Hällarna idag för det dammade något fruktansvärt vid vägen idag, och jag kände att vi måste ut i naturen annars hostar jag ihjäl mig, så Hällarna fick det bli.
 
Sen kom vi hem och jag vilade lite, efter det satte jag igång med en omarbetning av fleecekoftan.
Hundbästisen vill ha en kofta med bred krage...
 

... istället för luva.
Nu hade jag inget kragmönster, men hon har beskrivit på ett ungefär HUR hon ville ha det.
Så jag ritade ett eget kragmönster och hoppas att det är ungefär vad hon vill ha.
Annars gör jag ett nytt förslag, inte mer med det.

Så behöver hon större storlek i koftan, så jag förstorade den 2 storlekar.
Jag har ju bara fleecekoftan i en storlek, storlek 36, så jag fick improvisera lite ännu en gång.
Jag har nämligen aldrig gjort det förut, förstorat ett klädesplagg alltså.

MEN...
Jag har ju andra jackmönster, så jag gick in och hämtade ett av dom och kollade på ett ungefär hur mycket jag skulle förstora till hennes storlek och jag TROR att jag fick ihop det...
 
 
 
 
Som ni nu säkert redan noterat så är den sydd i ett gammalt OSTRUKET vitt lakan.
Jag var ju tvungen att sy upp en prototyp först som hon får prova om den funkar/stämmer, och är den okej så syr jag den i fleecetyg.
Hon har valt ett gräddvitt fleecetyg.

Så, ja, nu får den hänga där och vänta på bästisen och sen kör jag bara på...
FÖRHOPPNINGSVIS.
Håll tummarna att det kommer passa henne, jag ber till Gud i alla fall!
 
Och nu är jag trött, trött som fan, mår inte bra igen.
Men jag tror att detta kommer pågå väldigt länge i kroppen ändå, och jag kan bara inte sitta här rakt upp och ner längre.
Jag måste komma igång med lite vardagligt, och idag har jag gjort det.
Sen får jag väl vila mycket framöver mellan varven också.

Ja, så trots all trötthet och ont i kroppen känner jag mig nöjd med mitt dagsverke.
Och vi ses imorgon innan jobbet, ha en bra kväll alla goda människor (och onda
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0