Den närsynta Bofinken Knut...

Vilken skitddag.
 
Vi börjar hos polisen.
Jag sitter med REN OCH SKÄR ångest.
Jag skulle fixa legget och -> vips står jag där och ska ta kort.
Kortet blir ASFULT.
 
Jag ser inte klokt ut, tydligen fick man inte ha på sig glasögonen numera (?) och där står jag och tittar in i automaten hos polisen.
Bilden kommer fram och jag ser ut som den närsynta Bofiken Knut.
Jag står och kisar på kortet med ett snörpigt leende.
 
Det här måste vi ta om. säger jag...
Och blir bemött med en föreläsning om att OM nästa kort blir värre, så får jag inte ta tillbaka det andra.
Nä, tänker jag, då tar vi väl ett nytt!?
Tar kort nummer två, jag ser ÄNNU VÄRRE UT!!!!!!

Jag ser ut som en gammal nerknarkad pundartant med lika kisande ögon, vilket effekten blir om man är närsynt och brillorna måste av.
Man har svårt att fokusera blicken, så man kisar.
Och med
 ett SNETT leende denna gången.

Vi tar om bilden...
Men se där var det stopp, det fick bli den bilden och "jag skulle ju ändå bara ha det i plånboken" menade tanten i luckan på!
What?
Ja, nej, men jag vill inte ha den där bilden.
Det fick bli den bilden, pang bom, skriv på här, tack-o-hej!
Där står jag och känner mig väldigt snopen och förbannad.
 
Mamma säger när vi kommer ut:
- Det där såg ju inte ens ut som du...
 
Nä, om inte jag var en väldigt sliten pundartant då förstås!!!!!!!!?
(Jäkla skit)
 
Så trampar jag iväg med Milou och paniken växer, NÄ, jag vill fan inte ha den där bilden!
Ändrar hundrutten och börjar kuta hemåt, måste stoppa legget omedelbums...
Ringer polisen direkt när jag kommer hem, försent, det går iväg direkt.
Datateknikens underbara värld, snigelpostens tid- kom tillbaka.
Det var kört.
 
HELVETE!!!!!!

Dock kan jag säga att jag hade en mycket förstående kvinna i andra luren och som dessutom berättade att hon just denna veckan haft en kvinna TILL från Visby (alltså man hamnar i Stockholm/centralt och inte i Visby längre när man ringer polisens nya nummer) som ringt och varit desperat för att hon tyckt att hon fick en så ful bild på sitt leg!!!!
Och ville också stoppa legget och också få gå och ta nya bilder.
Kunde tyvärr inte heller hon göra.

Okej, så jag är alltså inte ensam och "fåfäng"/ tokigt desperat.
Tack gode gud för det.
Och vad håller dom på med hos polisen här i stan, har dom så himla bråttom trots att i mitt fall var det bevisligen bara jag och morsan i lokalen.
Inte en kotte efter mig.
 
Ja, en sak kan jag säga, när jag har lite pengar över, då klipper jag detta leg, går till en RIKTIG FOTOGRAF, tar bilder och gör ett nytt.
Tant Pundartants-legget blir inte långvarigt den saken är klar!
 
Var på ÖB för att köpa plastbackar till att sortera iordning mina symönster, hugger tre i farten, betalar, kommer hem och ska fixa...
Då var dom två understa trasiga!
Men va f-n.....
Tillbaka till ÖB och bytte till två nya.
 
Och inte nog med det...
 
Jag blir dessutom varmare och varmare under dagen, börjar snora från ingenstans.
Jag har blivit förkyld igen.
 
TOPPEN, kunde inte förkylningen ha väntat tills efter helgen när jag jobbat klart, eller kommit när jag gick av förra veckan?
Svar: Nej.
Den kommer lagom till jobbhelgen.
Tjofräs!

Dessutom glömde jag hämta ut mina mediciner, måste jag göra nu.
Och så ska jag på föräldrarmöte klockan 19.00 och sonens skolresa.
Fy fan...
Jag mår kasst men jag biter väl ihop i vanlig ordning och sticker iväg på en gång.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0