Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Deja vú på Solbergaskolan...

Nu ligger jag i sängen och den här dagen gick så snabbt!

 

Byxorna fick kilar, men kommer skrotas.

Det blev inte bra och jag kommer bara kunna gå i dom, inte ens sitta.

79.90 går ner i sopen, jag får börja om för jag vill ha såna byxor i samma tyg.

 

Så började jag dagen först med att städa lilla boden.

Sonen och sambon bar ut den stora bokhyllan som inte används längre och ska säljas, och så blev det vårstädat och fint så jag kunde öppna.

 

Ska jag vara ärlig så har jag inte skyndat mig på att fixa till där pga av Stalkertanten.

Ja, hon har varit på besök när vi varit ute i trädgården och jag har bara inte orkat ha öppet för att ha henne ringandes på min dörr.

 

Men så idag, jag hade öppet, satt inne och försökte rädd byxorna och ser tanten komma in på gården.

Mamma var ute så hon fick ta hand om "besöket".

När tanten gått ringer hon upp till mig och säger:
"Tanten ska flytta och flyttlasset går på fredag, hon ska flytta till Öland utan att ens ha bostad..."  

 

VA?
Menar du allvar, ska hon flytta, sa den förvånade bodägaren som gömde sig uppe i syrummet.

Jo, hon ska flytta.

 

Jag må låta mycket elak nu när detta gäller en gammal tant som är så ensam...
Men GUD så lättad jag blev.

Äntligen kan man ha öppet utan att gå back som förra sommaren, äntligen kan vi vara i trädgården utan att hon kommer in varje dag.
Äntligen behöver man inte smyga på tomten för att helst inte synas eller bli upptäckt av tanten.

Hade tanten varit måttlig i sina besök, hade hon inte varit så negativ konstant, hade hon varit måttligt i sina besök tidsmässigt hade jag väl inte sagt något.
Då hade man kunnat ha henne som en gullig tantkompis, men denna tanten var inte måttlig någonstans tyvärr.

 

Så jag och resten av familjen här drar faktiskt lättnadens suck, även om vi ändå tycker synd om henne.

Med måtta.

 

Så hann jag läsa lite bok och sitta i SOLEN innan det var dags för föräldrarmöte på Solbergaskolan.

Mitt gamla plugg.

Sonens kommande plugg.

Shit vilken deja vú jag fick av att gå i korridorerna och känna EXAKT SAMMA LUKT som när jag själv gick där för en miljon år sedan.

 

Klassen sonen kommit i verkar jättebra, vissa barn från den gamla klassen och dom nya barnen verkade jättemysiga också.

Och ungen börjar högstadiet.

Jag fattar ingenting...?
Var det inte jag som gick där nyss och lekte "cool" på något menlöst sätt?

 

OMG, och sonen fick sitt "huvudklassrum" i exakt samma klassrum som vi hade svenska i sjuan.
Roligast av allt var att min gamla vikarie i SO som jag hade i åttan när jag var 14, har hamnat i samma klass som "förälder" ihop med mig.
Han var 19 när han vickade, och nu satt vi där som föräldrar till barn i samma klass.

Hjälp så kul, och då tyckte man ju han var SÅ mycket äldre, fem år var ju supervuxet.
Nu skiljer det noll år.

Fast det skiljer fem.
Ja, ni fattar säkert vad jag menar.

 

Men det var kul och sonens klasslärare känner jag redan sedan gammalt, så det kändes mycket bra.
Fast orealistiskt, jag känner mig så omogen och ovuxen själv ju 

Nåväl, kanske bäst att skärpa till sig då.

Och nu ska jag sova, vi ses imorgon.