Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Bokrutan...

Uppe och i vanlig ordning vaknar jag med nackspärr för att...

 

 

 

 

 

... för så här ligger våran hund på mig!

 

Ni kanske tror att detta är arrangerade bilder men NEJ, det är det inte.
Så här vaknar jag dag efter annan och det är bara mig hon kryper upp och "lägger sig på"/ger nackspärr.

VÄLDIGT JOBBIGT... för min nacke... aj.

Varför detta KLÄNG-BETEENDE har jag ingen aning om, hon är kanske rädd för spöken...?

(Snillet har spekulerat...)

 

Så ska jag dissa en bok litegrann...

 

Inte för att den är HELT DÅLIG, men det finns ibland saker jag retar mig på med alla böcker som poppar upp till höger och vänster i bokflödet.

Jag försöker ge alla en chans och testar alltid allt nytt, men jag är väldigt kräsen och det vet väl alla som läser min blogg.
Kvalitet i språk och text är JÄTTEVIKTIGT tycker jag och saknas det i boken så retar jag mig lätt och storyn blir uppäten av att jag just retar mig mig på den "dåliga" texten.

I den senaste boken jag nu läser ska jag nu förklara lite av vad jag menar med VISSA grejer som jag retar mig på och just nu läser jag...

 

 

"Eldvittnet" av "Lars Kepler" som ju är en pseudonym för Alexander och Alexandra Ahndoril.

 

Denna boken börjar mycket spännande och man sugs in i storyn direkt, jag kunde knappt lägga ifrån mig boken tills partier som dessa nedan börjar dyka upp i boken.
Partier som jag kallar:
Faktarutan-partier!
(det kommer fler typer av "partier" jag retar mig på)

 

Förklaring:
Liket är hos obducenten och kommissarie Jonna Linna är där för att få information om skador m.m.
Jag har strukit under det jag retar mig på i just denna textbiten...

 

"När Frippe öppnar säcken sprids en unken lukt av blött vörtbröd och gammalt blod.

Flickan ligger på bordet som hon hittades, med händerna för ansiktet och anklarna korsade.

Likstelheten beror på att kalciumnivån stiger i dom stillastående musklerna så att olika sorters proteiner börjar bindas samman.

Stelheten startar nästan alltid i hjärtat och diafragman.

Efter en halvtimme kan den märkas i käkmuskulaturen och efter två timmar i nacken.

Joona vet att det kommer krävas mycket kraft för att flytta händerna från Mirandas huvud..."

 

Ja, alltså här är man inne i en story och när kommissarien står där i bårhuset och ska få en genomgång då dyker ett sånt här parti av "faktaruta" mitt i texten.

Dvs författarna vill förklara i klartext för läsaren EXAKT VAD likstelhet är, lite som:
Vi har läst på, vi har sökt på nätet/i böcker och HÄR förklarar vi för DIG vad det är.

När man läser hela texten innan så framgår det klart att "Nålen"/obducenten och "Frippe"/co-obducenten inte talar till kommissarie Linna för han är ju erfaren kommissarie och vet förmodligen redan sådana här saker utan till oss, läsarna.
Vi får en icke inbyggd eller snyggt inskriven faktaruta om ni så vill, som bara "sådär" poppar upp i texten.

Detta betyder väl inte att man kanske inte vill veta vad likstelhet är om man nu inte vet det när man läser en bok, men man vill/jag vill inte få det som en nästintill fristående faktaruta i texten som inte har någonting med dialogen i övrigt mellan obducent och kommissarie.
Det blir ett irritationsmoment, i alla fall för mig.

Det jag också retat mig på just i denna boken är partier av "oviktigt vetande för storyn" blandat med "faktaruta" i boken.
Och här kommer ett litet smakprov på detta...

 

"Doften av exklusivt läder fyller den rymliga kupén, Elins vänstra hand vilar på ratten och det bärnstensfärgade ljuset från instrumentpanelen belyser hennes fingrar.

Ur högtalarna hörs Bachs första cellosvit som en stillsam höstsaga.

Motorvägens åtta filer löper mitt emellan Hagaparken där kronprinsssan bor i sitt slott och den enorma begravningplatsen där socialisten August Palm ligger begravd.

Elin tittar på Vickys lugna ansikte och ler för sig själv..."

 

Alltså när man läser hela texten som är innan och efter detta parti så fattar man inte varför dom stoppar in denna lilla onödiga mening.

Hade jag läst denna text som redigerare för bokenm då hade jag påpekat detta och sagt:
- Stryk meningen jag strukit under och läs texten igen, behövs den meningen tycker du?

 

Som läsare tänker jag personligen kritiskt:
Försöker du fylla ut texten för att få boken så lång som möjligt och varför dennna lilla faktaruta IGEN?

 

Ett annat litet smakprov på detta är...

 

" Klockan är redan halv fem när Joona kör förbi Tumba där han en gång undersökte ett trippelmord i ett radhus.

I sätet bredvid honom ligger på Vicky Bennets olika vistelser genom åren..."

 

Samma här, utfyllnad av text om "ett trippelmord" som tydligen kommissarie Linna undersökt i en tid vi läsare inte följde hans fiktiva karriär.

Varför "bara sådär" återigen skriva in något sådant i texten, det är helt oväsentligt.
Som redigerare av boken hade jag då istället gett förslaget:

 

"Klockan är redan halv fem när Joona passerar Tumba och på sätet brevid honom ligger Vicky Bennets olika..."

 

Ja, det kanske verkar töntigt och petigt att sitta här och peka ut små detaljer i texter i en bok som "man retar sig på", men det är BLAND ANNAT dylikt...

Som drar ner betyget för mig när man läser böcker!

 

Alla är olika och alla kanske inte ens bryr sig om sådana här små grejer, men det gör jag just för att jag läser så mycket.
Läs boken så förstår ni säkert vad jag menar eller tänk på mina små klagomålspunkter på vad jag när ni läser andra böcker

Inte lätt att pleasa mig som ni märker!

 

Boken "Eldvittnet" ger jag i alla fall 2½ - tummar upp av fem möjliga.
Den har sina spännande stunder och jag tycker den är helt okej, men betyg blir nerdraget av allt jag skrivit om ovan.

 

Vill dessutom då också bara nämna att innan denna så läste jag "Paganinikontraktet"...

 

 

... av samma författarduo som jag gillade mer än "Eldvittnet".

Det var inte en lika spännande story som "Eldvittnet" men det var å andra sidan inte lika späckad av klagåmålen som jag hade på "Eldvittnet".

Därför ger jag den 3 - tummar upp.

 

Och innan dessa läste jag ut...

 

 

 ... Zlatan-boken och den var sååååå dåligt skriven av författaren David Lagercrantz så jag finner inte ord.

Många biografier har jag läst i mitt liv (för jag älskar biografier) men denna tar faktiskt priset för "dåligt skriven" i min bok- och biografivärld.

 

Jag kan tänka mig att många författare som skriver biografier om kändisar spelar in intervjuer och sedan använder detta som underlag för boken och kan göra det med finess så läsaren inte får känslan av att det är "inspelad text" som man läser.
Men...

I denna boken får man verkligen känslan av "inspelad text" och "jag/David Lagercrantz" skriver bara ner texten rakt av.

 

Jättebra om den fått barn som inte läser böcker att läsa...
Jättebra om den säljer och gör Zlatan ännu rikare men när jag läste den så hörde jag bara Johan i tv-programmet "Partaj" när han härmar Zlatan i sina sketcher när jag läste boken.
Fråga mig inte varför, men så var det.
Dessutom skummas det nog rätt rejält om Zlatans liv, jag hade velat gå mer på djupet i personen Zlatan.

 

Jag ger den 1 -tumme upp bara för att det ändå var lite intressant att läsa om han igenomskummade liv.

Slut på bokrutan, nu ska jag börja min dag!