Sprätta, det är mitt liv de se...

Hej hopp!

Som jag har jobbat idag, det har gått jättebra (nåja) och nacken har faktiskt bara fått positiv feedback av syverkstan.
Dock gick det inte så bra med velourkoftan (därav "nåjat"), jag har fått sprätta.
 
När jag var klar med babyfleecen, haft fikastund med Lilla Sunshines mamma, så var belöningen att "få" sy på min veloukofta.
Jag har ju inte så mycket kvar, strök och nålade och sydde, sömmen blev perfekt men...
Jag ångrade den omvända tvillingsömmen.
Dvs den jag körde på ärmen.
 
 
Jag kände att så vill jag inte alls ha det, jag vill ha den rättvända tvillingsömmen trots allt, kanske till och med trillingsöm...
(tvillingsöm på bilden)
 
 
Den andra blev nattklädesvarning på i velourtyget.
Satan, bara att sprätta, men det är ju veloutyg så märkerna efter nålarna är ju kvar.
Det är ju inte som på ett vanligt bomullstyg där man lättare kan komma undan med uppsprättning.
 
Fast å andra sidan är det redan hål på framsidan som bekant och även dom små hålen där jag fick sy om infällningen så...
Detta är och förblir ett provexemplar, barnsjukdoms-exemplar... suck.
Jag har bara inte riktigt accepterat det ännu.

Ja, jag har i alla fall sprättat och syr om imorgon och kollar hur det ser ut med tvilling- eller trillingsöm runt om istället.
Den är såååååååå sabbad.
 
Jag försöker peppa mig med att beställningen blev bra i alla fall...
Hjälper inte perfektionisten mycket dock.
 
Nu ska jag göra en virktest till en ny halsduk.
Den stickade är ju bara att repa upp för den kan jag på intet sätt slutföra.
Vi ses lite senare igen.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0