Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Burs in da club...

God kväll kära läsare!

 

Igår sydde jag ett par byxor efter Chifen som behövde bli klara, sen klockan 16.25 blev jag upplockad av Syster-Yster för färd till BURGSVIK för en ny omgång av "Så mycket Burgsvik" fast vi inte hade biljetter och hamnade...

 

 

... FÖRST i kön till "Biljettlösa fans av "Så mycket Burgsvik"!

Först i kön, vilken lycka, och den här gången var vi ena riktiga proffs:
Brassestolar samt filt.
Mat.
Dryck.
Snacks.
SKÖNA SKOR och bekväma kläder, och trots att vi satt i kö från 17.30 till 19.30 och sen väntan på att det skulle börja klockan 22 så gick tiden jättefort.
Vi hade kul helt enkelt!

Och kön...

 

 

... den var lång.

Gigantiskt lång.
Den går till och med låååååångt bakom den där bilen i slutet av bilden.

Men ska över tre tusen in...
Då blir det kö.

Men vi hade det så himla trevligt där i vårat lilla kö-system.
Nummer två i kön var ett gäng ungdomar som vi började chittchatta med, ja, det var riktigt trevligt och glatt.väl mycket alkoholintag började en agera trafikpolis och någon la sig raklång ut i vägen, tja...
Ungdomar, odödliga och underbara!
Vi agerade väl liiiite "förälder" och sa till, akta-akta.
Dom var väl typ hälften av våran ålder, och Gotland i ett nötskal:
Alltid känner man NÅN som känner NÅN som känner´en!

Jag kunde rinte låta bli att vara lite kaxig och hela tiden påminna kidsen och förbipasserande att vi var först i kön, det blev bara roligare och roligare att tala om för folk att det bara var att promenera vidare, långt, långt bak...
En del blev lite sura, men inte FAN tänkte vi låta eftersläntrare och latmaskar komma och ställa sig jämsides med oss och "Nummer tvåorna" i kön eller smita förbi in...
KÖ är kö, oavsett hur lång den är.
Just walk further back... just walk... and walk... and walk...

Ett tag tänkte vi nästan sälja en plats på filten, men ingen garanti på att bli insläppt dock på konserten.
Vi skippade dock den idén.

 

 

Ja, och vid 22 drog det igång.
Först bandet och sen första gästen...

 

 

... Eric Gadd!

Wohoo, ja, nu snackar vi lite stjärnglans här, och så var han bara första gästen.

 

Gäst nummer två:

 

 

Var en ung gosse (fniss) som hette Thomas Stenström!

Namnet och utseendet sa mig ingenting, jag mimade till Syster-Yster "Vem är det?" och hon skakade på huvudet.
Ingen av oss visste.
Kidsen visste.
Men inte vi.

 

Fast när han kom igång och spelade sin låt "Slå mig hårt i ansiktet" så visste man ju precis vem han var.
Tanterna kunde sätta CHECK på den lille gossen också, vi hängde med!

 

Så var det dags för huvudnumret, VEM SKULLE DET BLI, hitentills var det ju toppen, och ut på scenen kom...

 

 

 

 

 

Danny Saucedo!
In da club, the club, in da club in Burs!
Och ja...
Det svängde ju om grabben!

 

 

 

 

Och jag blev lätt förvånad:
Han sjöng ju jättebra live ihop med bandet!
Det var inte en sur ton någonstans och ett jäkla tempo på scenen.

 

Ja, Danny är inte en Madde-favorit direkt, men han sjöng jättebra, showade, pratade gotländska (nåja, försökte), kände folk i publiken, var TREVLIG mot publiken, SNYGG OCH SE PÅ kunde vi tanter konstatera, dansade bra och man kan ju låtarna som alla spelats på radion.

 

Det blev en jättebra kväll med ÖS, alla var nöjda, mycket kul folk att titta på och prata med och så kom vi ut med bilen i parkeringskaoset nästan dirket.
Låten vi nynnade mest på under hemvägen till stan:
" Du får göra vad du vill....nanana...med mig ikväll" = "Slå mig hårt i ansiktet" med Thomas Stenström!
Idag:
In da club, da clun... in da club osv.
Avancerad text det där.

Ännu en kväll där Burs levererade, vi ses nästa år igen!
Och nu:
God natt!