Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Hur fick jag och morsan samma klädsmak...?

Så har den här dagen också gått och jag har knappt hunnit blinka så var den över.

Jag fattar inte vart dagarna tar vägen, dom bara springer iväg och jag gör massor.
MASSOR.

Jag bara prickar av punkter under dagen och så SWISCH så är dagen redan slut.

 

Idag fick jag så ÄNTLIGEN köpa mig ett par nya joggingskor.
Det har varit ren kris på den fronten här, dom gamla var obrukbara stötdämparmässigt i sulan sedan över ett år tillbaka, jag har haft iläggsula för jag har inte haft råd att köpa nya.
I förra veckan gick det helt enkelt inte att gå i dom längre för då hade tyget på hälen på båda skorna gett upp och plastskenorna gick rakt in i hälen/"köttet" = INTE OPTIMALT.

 

När jag så var på stan och gjorde ärenden idag så kvistade jag in på Stadium för att kolla vad som erbjöds.

Damskorna kan jag alltid glömma direkt.

Jag har storlek 41 i vanliga skor, men i löparskor åker jag alltid upp i storlek 42.5 så dom lite flashiga damskorna kan jag glömma på studs, dom går bara upp till storlek 42.

 

Jag provade skor i prisklassen 599 och 699 kr, herrskor, och det var väldigt STUMT för nacken.
Hittade ett par Nike för 999 kr som var jättesköna, svarta med lite grönt, men nej...

1000 kr hade jag inte råd med.

Då kommer en expedit, jag frågar vad dom har som är likvärdigt stötdämpningsmässigt och får till svar:
"Den skon som står brevid, den är exakt likadan bara färgen som skiljer och den är nedsatt till 499:-"...

 

 

 

Åh herregud tänkte jag, havsgröna löparskor med mintgrönt på insidan.
Jag i dessa och mamma i sina mintgröna dans-dojs, vilket radarpar.

 

Alltså ibland har man bara inte råd att vara kräsen.

Är man arbetslös och vill ha ett par svarta Nikeskor men inte har råd, MEN kan få ett par exakt likadana fast i en jävligt GRÄSLIG FÄRG...
Ja, då får man bita ihop och bara köpa det man har råd med!!!
Så då gjorde jag det, bet ihop och tog dom asfula skorna men med jätteskön dämpning i sulan.

 

Blev sen inte så jätteförvånad när jag kom hem och mamma mötte upp mig i trädgården och ville titta på mina nya löparskor, omdömet blev:
"Men gud, dom var ju jättesnygga!!!"

You think?

Nä, det hade jag väl aldrig trott att hon skulle tycka 

 

Jag ska mina till hundpromenader och liiiite löpning, nothing less nothing more, morsan kan fortsätta strutta runt med sina dojs på stan.
Jag dör hellre än gör något sådant.

 

Och inte nog med det, när morsan såg mina...

 

 ... animalprint puffbyxor, då ville hon ha likadana!

WTF?
Vad är det som händer, hur har hon kunnat få samma smak som jag?
Hur har JAG kunnat få samma smak som henne?

Ja, ibland kan man verkligen undra alltså.
Hon provade mina byxor och bestämde sig raskt för att hon ville ha ett par hon också, kunde jag sy ett par till henne?
Jag hade god lust att säga:
Här ta mina, jag vill inte ha dom längre 

 

Men det sa jag inte såklart, jag sa:
Mhm, är du säker?
Piffiga mamma:"Ja."

Sura sömmerskan; Visst, okej. (neeeeeeej...)

Note to Madde i sommar:
Ska jag & mamma på samma fest, se till att inte gå i samma puffbyxa som morsan!

 Eller samma gympaskor för den delen.

 

Imorgon blir det fullt spett igen, vi ses då!

 

 

 

Jag tycker faktiskt också att den färgen var rätt frän! :)

fasen va snygga skor!

Jag tycker faktiskt också att den färgen var rätt frän! :)